Den här våren har vi fysiska- och videokurser om bra utredningsverktyg OCH tre extra verktyg för specialpedagoger och speciallärare (glöm inte att ni kan boka kurs till er hemkommun):

Vi kommer ha kurserna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad. Skulle du inte befinna dig i närheten av någon av dessa städer så gör det inget för vi kommer fortsätta med vår omtyckta Videokurs.


ITPA-3 kurs - tre dagar, 5900kr

Datum:
3-5 februari Göteborg
10-12 februari Videokurs
10-12 februari Stockholm
17-19 mars Videokurs
17-19 mars Karlstad
7-9 april Malmö
14-16 april Göteborg
21-23 april Stockholm
10-12 maj Videokurs

LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr

Datum:4 februari Göteborg
11 februari Videokurs
12 februari Stockholm
18 mars Videokurs
18 mars Karlstad
8 april Malmö
15 april Göteborg
22 april Stockholm
11 maj Videokurs
 
Videokurser: vi använder Google Meet för detta så att ni behöver göra så lite som möjligt för att ta del av kursen. 

Boka här

Vår videokurs har varit så populär så vi har bestämt att lägga till extra datum i mitten av november för ITPA-3 och LOGOS.

Dessa två verktyg kommer hjälpa dig med utredning. ITPA-3 används mest till att utreda barn med tal- och skrivsvårighet, medans LOGOS används för att utreda dyslexi om eleven har läs- och skrivsvårighet, samt ger anvisning och konkreta förslag om hur lärare kan hjälpa eleven.

Om du inte vill missa dessa kurser så ska du lägga dessa datum till minne 18-20 nov ITPA-3 och 19 nov LOGOS.

Kurser kvar i höst:

ITPA-3 kurs - tre dagar, 5900kr
Datum:
VIDEOKURS 4-6 nov (väntelist)
Örebro 10-12 nov
VIDEOKURS 18-20 nov

ITPA-3 tolkningskurs - en dag, 3400kr
Datum:
Örebro 13 nov

LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr
Datum:
Malmö 22 okt
VIDEOKURS 5 nov (väntelist)
Örebro 11 nov
VIDEOKURS 19 nov

Klicka på kursnamn för att hitta mer information och anmäla.

Hösten börjar närma sig sitt slut vilket innebär att det inte är många kursdagar kvar för i år. Vi har fortfarande vissa platser kvar men är din ort inte med i listan, ingen fara. Vi har valt att lägga till några extra dagar för videokurser i oktober.

Om du inte vill vänta till våren för att ta del av kurserna så passa på och boka in dig i ITPA-3 eller LOGOS (glöm inte att ni kan boka kurs till er hemkommun):

ITPA-3 kurs - tre dagar, 5900kr

Datum: VIDEOKURS 12-14 okt

LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr

Datum: VIDEOKURS 13 okt

Efter avslutad utredning av språk, läsning och skrivning är det viktigt att föreslå adekvata åtgärder. Åtgärderna bör omfatta både träning och kompensation för svårigheterna. I yngre åldrar bör inslaget av träning vara störst. Med stigande ålder läggs sedan alltmer fokus på kompensation. Redan från början bör dock kompensation i form av assisterande teknik (alternativa lärverktyg) finnas med bland åtgärderna.

Åtgärder för elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter

Nedan ges några förslag på litteratur och länkar som är användbara vid planering och genomförande av åtgärder.

Träning av språk, läsning och skrivning
Lundberg, I., Rydkvist, M. & Strid, A. (2018) Bornholmsmodellen: Språklekar i förskoleklass. Natur och Kultur.
Druid Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Natur & Kultur.
Elbro, C. m.fl. (2018) Lära barn att läsa. LegiLexi Stiftelse. Finns även som e-bok.
Fridolfsson, I. (2020) Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Fridolfsson, I. (2019) Vallmomodellen – Balanserad läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Hallin, A. E. (2019) Förstå och arbeta med språkstörning. Natur och Kultur.


Kompensation, bildstöd m.m.
Aspeflo, U. & Almsenius, E. (2019) I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen. Aspeflo och Klamas AB.
Eklöf, E. & Kristensson, J. (2017) Alternativa lärverktyg – Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling. Natur och Kultur.
Heide, E.-L. (2019) Bättre samspel med socialt bildstöd – Handbok för förskola och skola. Studentlitteratur.


Länkar
Logopedeniskolan.se – en blogg om språk-, läs- och skrivsvårigheter och assisterande teknik Legilexi.org - LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan Sprakforskning.se – en sida av logopeden, forskaren och föreläsaren Anna Eva Hallin.
Missa inte det senaste inlägget på forskningsbloggen - sprakforskning.se - med titeln - Behöver vår definition av dyslexi uppdateras? https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2020/6/11/dyslexidefinition

Här hittar du Skolverkets resurser för att undervisa elever i matte i deras egna modersmål.

ESSENCE - Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. ESSENCE är ett begrepp Gillbergcentrum vid Sahlgrenska Akademin använder som handlar om barn med olika grader av förseningar eller avvikelser i sin utveckling. Det kan vara intellektuella svårigheter, ADHD, språksvårigheter, kommunikationssvårigheter m.m. och det finns  symtom i sådan grad att de medför behov av bedömning och utredning.

Ofta finns det en överlappning mellan olika svårigheter men ofta presenteras endast ett symtom som t.ex. språkstörning eller uppmärksamhetssvårigheter.
 
ADHD definieras som stora svårigheter att styra uppmärksamhet, aktivitet och impulser. Där finns tre undergrupper:
En form med framför allt uppmärksamhetsproblem.
En form med överaktivitet, rastlöshet och impulsivitet.
En kombinerad form.
Elever med ADHD riskerar att underprestera i förhållande till sin intelligens. Brister i impulskontroll medför även risk för att hamna i situationer där man inte tänkt igenom konsekvenserna av sitt handlande. Ungefär 6 procent bedöms ha ADHD
 
För elever med Autistiska drag handlar svårigheterna bl.a. om sociala och kommunikativa färdigheter och att förstå hur andra tänker. Det handlar även om att beteenden och intressen blir begränsade. Hos många finns även en sensorisk överkänslighet. Ungefär 1 procent bedöms finnas inom autismspektrat.
 
Intellektuella svårigheter handlar om elever med svag teoretisk begåvning. I IK-intervallet 70-84 finns ca 13-14 procent av alla elever. En stor andel av dessa kommer inte att klara godkänt i de ämnen som krävs för att komma in på de nationella gymnasieprogrammen. Inom IK-intervallet under 70, som är gränsen för särskola, finns drygt 2 procent.
 
Vid beskrivningar av språkstörningar används ofta pyramidmodellen med 5 avsnitt. Nerifrån basen och upp till toppen ligger Pragmatik, Semantik, Morfologi, Syntax och överst Fonologi.
Pragmatik handlar om språkanvändning, turtagning, att hålla den röda tråden i ett samtal, ögonkontakt m.m. Semantik handlar om ordförråd, begrepp. Morfologi handlar om hur orden böjs - plural, tempus m.m. Syntax är hur orden fogas samman och Fonologi är språkljud, språkmelodi, betoningar. Prevalensen är ca 2 procent.
 
5-8 procent av eleverna bedöms ha specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och ytterligare 10-11 procent ha allmänna läs- och skrivsvårigheter. Utifrån Simple View of Reading, en användbar modell för beskrivning av lässvårigheter, finns tre typer av lässvårigheter:
Svag avkodningsförmåga men god hörförståelse - specifika avkodningssvårigheter, dyslexi.
God avkodning men svag hörförståelse - specifika förståelsesvårigheter/språkstörning.
Svag avkodningsförmåga och svag hörförståelse - allmänna läs- och skrivsvårigheter.
 
Statistiskt sett så har en elev i varje klass ADHD, ytterligare en har dyslexi och två har allmänna läs- och skrivsvårigheter och ett par har svårigheter med matematik. Två elever i klassen har intellektuella svårigheter. Eftersom det finns en betydande samvariation så kan det vara rimligt anta att 2-3 elever i varje klass har stort behov av särskilda anpassningar. Inom en specialpedagogs/speciallärares område finns det dessutom elever som har språkstörningar, autism, känner sig mobbade, mår psykiskt dåligt. Listan kan göras ännu längre så det är lätt att inse vilka enorma utmaningar pedagogerna står inför. Kontinuerlig fortbildning inom alla dessa skilda områden är en förutsättning för lärares och elevers välmående.

Många minoritetsspråkiga elever börjar sin skolgång i Sverige med begränsade kunskaper i svenska språket. De står inför en formidabel utmaning när de ska tillägna sig både skolkunskaper och det svenska språket. Det innebär även stora utmaningar för lärarna när de ska tillrättalägga undervisningen för eleverna så att de får de nödvändiga skolkunskaperna. 
 
Forskare har funnit att det tar 5-7 år att utveckla de språkliga färdigheter som är en förutsättning för framgång i skolans ämnen och att lära sig skolans undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna delta på samma nivå som eleverna som har svenska som modersmål.
 
När det gäller läsning så bemästras ofta den tekniska sidan snabbt men många når sällan den nivå i läsförståelse som eleverna med svenska som modersmål gör.

Mellan 5-6 procent av majoritetsspråkiga elever beräknas ha dyslexi och ytterligare 10-11 procent allmänna läs- och skrivsvårigheter. International Adult Literacy Survey fann att 11-15 procent av vuxna majoritetsspråkiga i de nordiska länderna kunde klassificeras som lässvaga med betydande svårigheter i ordavkodning. Av de med minoritetsspråklig bakgrund beräknas 30-50 procent ha lässvårigheter.