Den här våren har vi videokurser om bra utredningsverktyg OCH tre extra verktyg för specialpedagoger, speciallärare och mattelärare (glöm inte att ni kan boka kurs till er hemkommun):
 
ITPA-3 kurs - tre dagar, 5900kr
26-28 januari Videokurs
9-11 februari Videokurs
9-11 mars Videokurs
23-25 mars Videokurs
6-8 april Videokurs
25-27 april Videokurs
11-13 maj Videokurs

ITPA-3 tolkning - en dag, 3400kr
11 mars Videokurs

LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr
27 januari Videokurs
10 februari Videokurs
10 mars Videokurs
24 mars Videokurs
7 april Videokurs
26 april Videokurs
12 maj Videokurs

LOGOS tolkning - en dag, 3400kr
10 mars Videokurs
 
Pedgogisk dokumentation - en dag, 3400kr
11 feburari Videokurs
6 maj Videokurs
 
Matematiksvårigheter och Magnes Matematikdiagnoser - en dag, 3400kr
31 januari Videokurs
10 mars Videokurs
6 april Videokurs
10 maj Videokurs

Videokurser: vi använder Google Meet för detta så att ni behöver göra så lite som möjligt för att ta del av kursen.

Efter avslutad utredning av språk, läsning och skrivning är det viktigt att föreslå adekvata åtgärder. Åtgärderna bör omfatta både träning och kompensation för svårigheterna. I yngre åldrar bör inslaget av träning vara störst. Med stigande ålder läggs sedan alltmer fokus på kompensation. Redan från början bör dock kompensation i form av assisterande teknik (alternativa lärverktyg) finnas med bland åtgärderna.

Åtgärder för elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter

Nedan ges några förslag på litteratur och länkar som är användbara vid planering och genomförande av åtgärder.

Träning av språk, läsning och skrivning
Lundberg, I., Rydkvist, M. & Strid, A. (2018) Bornholmsmodellen: Språklekar i förskoleklass. Natur och Kultur.
Druid Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Natur & Kultur.
Elbro, C. m.fl. (2018) Lära barn att läsa. LegiLexi Stiftelse. Finns även som e-bok.
Fridolfsson, I. (2020) Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Fridolfsson, I. (2019) Vallmomodellen – Balanserad läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.
Hallin, A. E. (2019) Förstå och arbeta med språkstörning. Natur och Kultur.


Kompensation, bildstöd m.m.
Aspeflo, U. & Almsenius, E. (2019) I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen. Aspeflo och Klamas AB.
Eklöf, E. & Kristensson, J. (2017) Alternativa lärverktyg – Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling. Natur och Kultur.
Heide, E.-L. (2019) Bättre samspel med socialt bildstöd – Handbok för förskola och skola. Studentlitteratur.


Länkar
Logopedeniskolan.se – en blogg om språk-, läs- och skrivsvårigheter och assisterande teknik Legilexi.org - LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan Sprakforskning.se – en sida av logopeden, forskaren och föreläsaren Anna Eva Hallin.
Missa inte det senaste inlägget på forskningsbloggen - sprakforskning.se - med titeln - Behöver vår definition av dyslexi uppdateras? https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2020/6/11/dyslexidefinition

Den första studien, som gjordes 1977, följdes upp 1986, 2002 och nu i en digital version 2018. Över 3000 elever och närmare 90 lärare från skilda delar av vårt land har deltagit i 2018 års studie.
 
Huvudresultaten av de tidigare undersökningarna är, att det är ganska små olikheter i de matematiska färdigheterna mellan 1977 och 1986. 72 procent av uppgifterna 2018 löses på samma nivå som 1977. 23 procent löses sämre medan 5 procent löses bättre. När över 70 procent av uppgifterna löses på samma nivå idag som 1977, finns det inget entydigt stöd för påståendet att matematikkunskaperna generellt försämrats på 41 år. Det finns ingen anledning att misstänka att kunskapsstandarden har sjunkit för grundskoleeleverna som helhet. De stora förlorarna tycks vara de lägst presterande eleverna. Det förefaller vara den grupp som sänker resultatet mest för hela populationen. Vid bedömning av förändringar måste vi även ta ställning till vilken inverkan den ökade andelen elever med svenska som minoritetsspråk och skolgång i andra kulturer har på resultatet 2018 jämfört med de tidigare studierna. En rimlig tanke är att det haft en sänkande påverkan på resultatet för de lägst presterande eleverna och därmed även på totalresultatet.
 
Det är framför allt inom kategorin taluppfattning, naturliga tal och procentuppgifter som eleverna 2018 räknar sämre än 1977. Av räknesätten är det främst division som bereder högstadieeleverna problem.
 
Vid en jämförelse mellan de två senaste mätningarna 2002 och 2018 så har 26 procent av uppgifterna lösts sämre 2018 medan 14 procent lösts bättre. Även här har resultatet sjunkit hos dagens elever.
 
Flera diagnoser återkommer i mer än en årskurs. Diagnos 8 är speciellt intressant eftersom den följer elevernas färdighetsutveckling i sex årskurser från fyran t.o.m. nian. Den innehåller uppgifter som svarar mot de mest elementära basfärdigheterna i taluppfattning, geometri, mätning och de fyra räknesätten. Om en elev missar halva antalet uträkningar så har den eleven knappast en praktiskt användbar färdighet. Missarna är då alltför många för att kunna accepteras. Nästan var tredje elev i årskurs 4 misslyckas med att skriva tjugofemtusen med siffror men även var elfte elev i årskurs 9 misslyckas med detta. Nästan var femte elev, 18 procent, i årskurs 9 presterar på låg medelnivå för årskurs 4 på diagnos 8. Där kan man nästan tala om fem förlorade matematikår!
 
För första gången finns det nu alltså normer för matematikkunskaper för grundskolans alla årskurser vilket torde vara attraktivt för grundskolans lärare som därmed har matematiska kunskapsmått att förhålla sig till. Diagnoserna kan ges åt en hel klass åt gången, är självrättande och varje uppgift ger förslag på varför eleven svarat fel enligt Magne-Thörns unika kognitiva taxonomi.
 
Några resultat

• Det är sjunkande genomsnitt från årskurs till årskurs för alla fyra undersökta åren.

• Spridningen ökar från årskurs 1 till årskurs 9.
• Det är eleverna med de allra lägsta resultaten som speciellt drabbas av denna systematiska nedgång.
• De fyra läroplaner som funnits verkar inte ha haft någon inverkan på grundskoleelevernas matematikkunskaper.

 
Regeringen satsade via Skolverket 650 miljoner på att matematiklyftet skulle förbättra matematikkunskaperna, men enligt vår studie har det inte visat sig i ökade matematiska färdigheter mätt med Magnes matematikdiagnoser.
 
Skolans misslyckande med de lågpresterande eleverna blir social dynamit med betydande samhällskonsekvenser. Eleverna blir obehöriga att söka gymnasieskola och dess yrkesutbildningar och löper därför risk för utanförskap med utslagning från arbetsmarknad och kanske hänvisade till långvarigt bidragsberoende.
 
En fråga man ställer sig efter den här studien är varför produktionen av matematikkunskaper varit så dålig att prestationerna inte ökat under de 41 år som gått. Har skolforskningen varit så inriktad på elever med lässvårigheter att matematikforskningen blivit bortglömd? En docent talar t.o.m. om att lärarutbildningen nu ligger på högskolornas lågprishylla – billiga priser och låg kvalitet. Andelen docent- och professorskompetenta lärare inom lärarutbildningen är mycket låg. Och kanske är det utbildningen av lärare inom matematikområdet som fått minst utrymme?
 
Specialundervisningen i matematik, riktad till de lägst presterande, måste ges större utrymme för att generellt förbättra grundskoleelevernas matematikkunskaper. Tidigt insatta, intensiva och systematiska insatser krävs. Vad säger du?
 
Bengt Holmgren, Säffle UtvecklingsModell, lokalt projektansvarig för matematikstudierna
Leg psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

Dyslexi anses vara långt vanligare hos elever med ADHD än hos befolkningen i övrigt. Forskarna menar också att det är fler pojkar än flickor som har dyslexi så 7 procent av pojkar mot 3 procent av flickor bedöms ha dyslexi.

Referenser:
Spencer m.fl.: Incorporating RTI in a hybrid model of reading disability
Wagner: Why is it so difficult to diagnose dyslexia and how can we do it better?

Har ni pengar kvar i budgeten kan ni ge era specialpedagoger/speciallärare en bra julklapp genom att anmäla dem till en av våra vårkurser och få fakturan redan i år.

OBS: glöm inte att välja att få fakturan i år när ni anmäler er

Den här våren har vi fem typer av kurser med tre bra utredningsverktyg OCH två extra verktyg för lärare, specialpedagoger och speciallärare (glöm inte att ni kan boka kurs till er hemkommun):
 
LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr
Kursorter och datum:
Örebro 22 jan, Göteborg 5 feb, Stockholm 7 mars, Jönköping 13 mars, Oskarshamn 28 mars, Malmö 24 apr, Stockholm 9 maj, Göteborg 16 maj.
 
Tolkning av LOGOS - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:
Karlstad 7 mars
 
ITPA-3 - tre dagar, 5900kr
Kursorter och datum:
Örebro 21-23 jan, Göteborg 4-6 feb, Linköping 5-7, Stockholm 6-8 mars, Jönköping 12-14 mars, Oskarshamn 27-29 mars, Malmö 23-25 apr, Stockholm 8-10 maj, Göteborg 15-17 maj.
 
Tolkning av ITPA-3 - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:
Karlstad 8 mars

Magnes matematikdiagnoser kurs - en dag, 3400kr
Just nu skapar vi en kurs om hur man kan använda Magnes Matematikdiagnoser från SUMAB och hur vi kan hjälpa elever med svårigheter. Vill du veta mer om våra framtida kurser om hur man hjälper elever med svårigheter i matematik?

Lämna din e-post här så återkommer vi.

Moms tillkommer på alla kursavgifter medan lunch och fika ingår. Anmäl här.

Vill du att vi kommer till er kommun? Kontakta oss för att boka din egen kurs i din kommun och få rabatt.

Ni önskade hjälp med matematik diagnostisering och vi hörde er!

Håll ögonen här för ytterligare information som släpps snart angående vårt nya webbaserade mattetest som blir standardiserat under sommaren 2017.

Vill du veta mer när det är klart? Skriv din kontaktinfo här så återkommer vi:

Som specialpedagog både vill du och behöver hjälpa eleverna så mycket som möjligt, men vad händer om föräldrarna inte vill att du ska utvärdera deras barn? SUMABs Bengt Holmgren nämner ett alternativ i sitt svar på denna fråga, som kom från en ITPA-3 kursdeltagare, i vår senaste tipsvideo här: