Många minoritetsspråkiga elever börjar sin skolgång i Sverige med begränsade kunskaper i svenska språket. De står inför en formidabel utmaning när de ska tillägna sig både skolkunskaper och det svenska språket. Det innebär även stora utmaningar för lärarna när de ska tillrättalägga undervisningen för eleverna så att de får de nödvändiga skolkunskaperna. 
 
Forskare har funnit att det tar 5-7 år att utveckla de språkliga färdigheter som är en förutsättning för framgång i skolans ämnen och att lära sig skolans undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna delta på samma nivå som eleverna som har svenska som modersmål.
 
När det gäller läsning så bemästras ofta den tekniska sidan snabbt men många når sällan den nivå i läsförståelse som eleverna med svenska som modersmål gör.

Mellan 5-6 procent av majoritetsspråkiga elever beräknas ha dyslexi och ytterligare 10-11 procent allmänna läs- och skrivsvårigheter. International Adult Literacy Survey fann att 11-15 procent av vuxna majoritetsspråkiga i de nordiska länderna kunde klassificeras som lässvaga med betydande svårigheter i ordavkodning. Av de med minoritetsspråklig bakgrund beräknas 30-50 procent ha lässvårigheter. 

Ingen kan ha undgått den pågående flyktingkrisen. Under 2015 sökte nästan 163 000 människor asyl i Sverige. Av dessa var ungefär 34 000 ensamkommande barn. Bland det totala antalet flyktingar var ungefär 70 000 barn i grundskoleålder. Detta har satt stor press på offentlig verksamhet och ställt högra krav på flexibilitet i den annars ofta rigida myndighetsutövningen. Den svenska skolan har länge varit under stor press med återkommande kritik gällande reformer och konstant sjunkande PISA-resultat. Då nyanlända därtill traditionellt har haft svårare att nå grundskolemålen och komma in på gymnasiet har detta skapat svåra förutsättningar för dem att realisera sin akademiska potential.
 
En svensk målsättning är att samtliga som gått ur grundskolan ska vara behöriga att söka till gymnasiet. Ser man till statistiken har detta inte realiserats. Särskilt inte för nyanlända. Hur har skolor försökt vända trenden? En avgörande faktor för att få möjligheten att tillgodogöra sig kunskap är att man som elev är bekväm med det språk kunskapen förmedlas på. Utöver att under en övergångsperiod tillhandahålla tolk har på många håll ett flertal språkprojekt lanserats. Sommarskola med inriktning på språk, introduktionsförskolor där barnens föräldrar bjuds in för att tillsammans med barnen leka och öva språk och språkkurser för nyanlända är bara några av satsningarna.
 
På många hål har man valt att försöka använda tekniska lösningar för att kompensera eventuella lokala brister. Med hjälp av internet kan elever på vissa håll få studievägledning på sitt modersmål. Det ska förhoppningsvis kunna minska svårigheterna med att ta in kunskap som förmedlas på ett andraspråk.
 
Språk som avgörande för nyanländas framgång i skolan
Forskning antyder att elevens förmåga att förstå det språk kunskapen förmedlas på är en avgörande faktor i att tillgodogöra sig utbildning. Elever vars språk är bristfälligt är överrepresenterade bland de som inte presterar i skolan. Ofta används tre olika sätt för att hantera detta.

• En integrerad modell där nyanlända tar del av samma undervisningsplan och lektioner som inhemska studenter. Klasserna organiseras efter ålder och individuella brister kompenseras med extra resurser.

• En separerad modell där nyanlända placeras i separata klasser med en anpassad undervisningsplan. Elever förs sedan över till integrerade klasser när de inte längre har behov som skiljer sig från övriga gruppers.

• Multilingvistisk utbildning där elever grupperas och lektioner hålls på samtliga elevers modersmål.

 
Oftast används ingen av dessa lösningar helt uteslutande. Vanligtvis kombineras de i olika utsträckningar. I skandinaviska länder har multilingvistisk utbildning varit vanlig. Då språk är en så viktig faktor för möjligheterna till lärande finns risken att man glömmer bort andra saker som har inflytande på skolgången. Finns det andra områden som också påverkar?
 
Övriga utmaningar
Trots att språk är avgörande finns det även andra faktorer som påverkar skolgången för nyanlända. Känslan av samhörighet i skolan uppges vara lägre bland nyanlända än bland inhemska elever. Det kan ha en negativ inverkan på dessa elevers psykologiska välmående. Ofta söker sig nyanlända till områden där personer med samma bakgrund redan är etablerade. Det kan leda till att vissa skolor blir överrepresenterade när det kommer till vissa problem som är associerade med socio-ekonomiska faktorer. Skolor som redan har problem att kompensera för detta får hela tiden en ökad belastning.
 
Finns det några särskilda vägar till framgång?
Det finns ingen generell lösning. Tidiga insatser med fokus på språk och samhörighet har däremot visat sig ge bra resultat. Skolor som upplever sig ha brister i hur de hjälper nyanlända bör utvärdera sin nuvarande modell och ställa den i relation till förväntade resultat. Studenterna själva har oftast höga ambitioner. Om de inte får möjligheten att realisera dessa kan det innebära ett bakslag som de endast svårligen kan återhämta sig från.

Elva kommuner deltar i ett projekt, 'Skriva sig till lärande', STL, där lärare utbildas för att förmedla metoden vidare till sina kollegor. Metoden bygger på att eleverna får kontinuerlig återkoppling från sina klasskamrater och lärare för att steg för steg kunna förbättra sina resultat. Forskarna Agneta Agelii Genlott och Åke Grönlund har använt de nationella proven i årskurs 3 för att kunna bedöma och jämföra resultaten från tre grupper av elever.

I studien jämförde man

1. traditionell undervisning med en grupp elever som
2. hade tillgång till datorer utan återkoppling och formativt lärande och en grupp som
3. använde digital teknik och fick kontinuerlig, formativ återkoppling.

Forskarnas fann, att eleverna i den sistnämnda gruppen fick nästan 20 procent bättre resultat i skolämnena jämfört med de andra grupperna. Gruppen b) som hade tillgång till digital teknik men som inte hade någon tydlig struktur för att integrera tekniken fick det svagaste resultatet.
Ny teknik ger alltså inte med automatik bättre resultat utan kan t.o.m. ha motsatt effekt. Om digital teknik däremot används på ett sätt som gynnar lärandefaktorer så kan den fungera som en effektiv hävstång för lärande.

http://skolvarlden.se/artiklar/larare-kan-forlora-loven-med-nytt-arbetssatt

Intressant artikel om undervisning med fokus på eget arbete:
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/skolbarns-hjaernor-aer-inte-tillraeckligt-mogna-13836