Professor Stefan Samuelsson har gjort en prediktion av läsförmåga. Den starkaste prediktorn till den tidiga läs- och skrivinlärningen är tidig skriftspråklig kompetens, dvs barns kännedom och kunskaper om skrift innan den formella läs- och skrivinlärningen startat.

Bokstavskännedom predicerar 25 procent av den tidiga läsförmågan.
Fonologisk medvetenhet predicerar 16-17 procent.
Rapid naming predicerar 14 procent.
Vokabulär och verbalt minne predicerar 10 procent vardera och grammatik/morfologi predicerar 9 procent.

Om man summerar de genomsnittliga sambanden så kan 84 procent av den tidiga läsförmågan prediceras, men eftersom det finns korrelation mellan de olika prediktorerna så stannar prediktionsförmågan på ungefär 57 procent.
 
Vad av detta mäts i ITPA-3 och Logos?

Rapid naming, bokstavskunskap, vokabulär, verbalt minne och fonologisk medvetenhet prövas i Logos fr.o.m. årskurs 2. Fr.o.m. förskoleklass prövas skriftspråklig kompetens, vokabulär, grammatik/morfologi, fonologisk medvetenhet och verbalt minne med ITPA-3.
 
Logos är ett rent dyslexitest medan ITPA-3 är ett test som prövar skriftspråklig kompetens både muntligt och skriftligt och ger således en djupare kunskap om elevens problem än Logos. De båda testen kompletterar varandra och båda borde ingå i en basutredning. Resultaten i Logos presenteras i percentiler medan resultaten i ITPA-3 presenteras såväl i percentiler som kvoter och stanine. I ITPA-3 visas dessutom resultaten i olika skalor som Generell språkförståelse, Skriftspråklig förståelse, Muntlig språkförståelse, Semantik, Grammatik, Fonologi, Stavning, Avkodning m.fl.skalor.

Känner du någon som kanske vill veta mer om Utbildningshjälpmedel databasen från SUMAB?

- Har du en ny kollega?

- Har du pratat om en viss typ av svårigheter med någon och undrar om en kurs eller verktyg kunde hjälpa dem?

Skriv in deras e-post adress så skickar vi information om kurser och verktyg.

Om de bokar en kurs eller ett-års abonnemang till ett av våra verktyg, får ni båda en gåva av oss.

Det blir inte sällan tydligt vilka elever som har störst svårigheter när det kommer till att lära sig engelska. Elever som uppvisar läs- och skrivsvårigheter behöver tidiga och effektiva insatser för att inte riskera att hamna på en livslång efterkälke. Susanne af Sandeberg har i sin bok Vägar till engelska gett oss både en praktisk introduktion till dyslexi och information om hur vi som engelsklärare bäst hanterar elever som är drabbade.

http://www.dyslexi.org/tidningen-las-skriv/aktuella-bocker-vagar-till-engelska

Ny, intressant bok:

Elva kommuner deltar i ett projekt, 'Skriva sig till lärande', STL, där lärare utbildas för att förmedla metoden vidare till sina kollegor. Metoden bygger på att eleverna får kontinuerlig återkoppling från sina klasskamrater och lärare för att steg för steg kunna förbättra sina resultat. Forskarna Agneta Agelii Genlott och Åke Grönlund har använt de nationella proven i årskurs 3 för att kunna bedöma och jämföra resultaten från tre grupper av elever.

I studien jämförde man

1. traditionell undervisning med en grupp elever som
2. hade tillgång till datorer utan återkoppling och formativt lärande och en grupp som
3. använde digital teknik och fick kontinuerlig, formativ återkoppling.

Forskarnas fann, att eleverna i den sistnämnda gruppen fick nästan 20 procent bättre resultat i skolämnena jämfört med de andra grupperna. Gruppen b) som hade tillgång till digital teknik men som inte hade någon tydlig struktur för att integrera tekniken fick det svagaste resultatet.
Ny teknik ger alltså inte med automatik bättre resultat utan kan t.o.m. ha motsatt effekt. Om digital teknik däremot används på ett sätt som gynnar lärandefaktorer så kan den fungera som en effektiv hävstång för lärande.

http://skolvarlden.se/artiklar/larare-kan-forlora-loven-med-nytt-arbetssatt