Här hittar du Skolverkets resurser för att undervisa elever i matte i deras egna modersmål.

ESSENCE - Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. ESSENCE är ett begrepp Gillbergcentrum vid Sahlgrenska Akademin använder som handlar om barn med olika grader av förseningar eller avvikelser i sin utveckling. Det kan vara intellektuella svårigheter, ADHD, språksvårigheter, kommunikationssvårigheter m.m. och det finns  symtom i sådan grad att de medför behov av bedömning och utredning.

Ofta finns det en överlappning mellan olika svårigheter men ofta presenteras endast ett symtom som t.ex. språkstörning eller uppmärksamhetssvårigheter.
 
ADHD definieras som stora svårigheter att styra uppmärksamhet, aktivitet och impulser. Där finns tre undergrupper:
En form med framför allt uppmärksamhetsproblem.
En form med överaktivitet, rastlöshet och impulsivitet.
En kombinerad form.
Elever med ADHD riskerar att underprestera i förhållande till sin intelligens. Brister i impulskontroll medför även risk för att hamna i situationer där man inte tänkt igenom konsekvenserna av sitt handlande. Ungefär 6 procent bedöms ha ADHD
 
För elever med Autistiska drag handlar svårigheterna bl.a. om sociala och kommunikativa färdigheter och att förstå hur andra tänker. Det handlar även om att beteenden och intressen blir begränsade. Hos många finns även en sensorisk överkänslighet. Ungefär 1 procent bedöms finnas inom autismspektrat.
 
Intellektuella svårigheter handlar om elever med svag teoretisk begåvning. I IK-intervallet 70-84 finns ca 13-14 procent av alla elever. En stor andel av dessa kommer inte att klara godkänt i de ämnen som krävs för att komma in på de nationella gymnasieprogrammen. Inom IK-intervallet under 70, som är gränsen för särskola, finns drygt 2 procent.
 
Vid beskrivningar av språkstörningar används ofta pyramidmodellen med 5 avsnitt. Nerifrån basen och upp till toppen ligger Pragmatik, Semantik, Morfologi, Syntax och överst Fonologi.
Pragmatik handlar om språkanvändning, turtagning, att hålla den röda tråden i ett samtal, ögonkontakt m.m. Semantik handlar om ordförråd, begrepp. Morfologi handlar om hur orden böjs - plural, tempus m.m. Syntax är hur orden fogas samman och Fonologi är språkljud, språkmelodi, betoningar. Prevalensen är ca 2 procent.
 
5-8 procent av eleverna bedöms ha specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och ytterligare 10-11 procent ha allmänna läs- och skrivsvårigheter. Utifrån Simple View of Reading, en användbar modell för beskrivning av lässvårigheter, finns tre typer av lässvårigheter:
Svag avkodningsförmåga men god hörförståelse - specifika avkodningssvårigheter, dyslexi.
God avkodning men svag hörförståelse - specifika förståelsesvårigheter/språkstörning.
Svag avkodningsförmåga och svag hörförståelse - allmänna läs- och skrivsvårigheter.
 
Statistiskt sett så har en elev i varje klass ADHD, ytterligare en har dyslexi och två har allmänna läs- och skrivsvårigheter och ett par har svårigheter med matematik. Två elever i klassen har intellektuella svårigheter. Eftersom det finns en betydande samvariation så kan det vara rimligt anta att 2-3 elever i varje klass har stort behov av särskilda anpassningar. Inom en specialpedagogs/speciallärares område finns det dessutom elever som har språkstörningar, autism, känner sig mobbade, mår psykiskt dåligt. Listan kan göras ännu längre så det är lätt att inse vilka enorma utmaningar pedagogerna står inför. Kontinuerlig fortbildning inom alla dessa skilda områden är en förutsättning för lärares och elevers välmående.

Många minoritetsspråkiga elever börjar sin skolgång i Sverige med begränsade kunskaper i svenska språket. De står inför en formidabel utmaning när de ska tillägna sig både skolkunskaper och det svenska språket. Det innebär även stora utmaningar för lärarna när de ska tillrättalägga undervisningen för eleverna så att de får de nödvändiga skolkunskaperna. 
 
Forskare har funnit att det tar 5-7 år att utveckla de språkliga färdigheter som är en förutsättning för framgång i skolans ämnen och att lära sig skolans undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna delta på samma nivå som eleverna som har svenska som modersmål.
 
När det gäller läsning så bemästras ofta den tekniska sidan snabbt men många når sällan den nivå i läsförståelse som eleverna med svenska som modersmål gör.

Mellan 5-6 procent av majoritetsspråkiga elever beräknas ha dyslexi och ytterligare 10-11 procent allmänna läs- och skrivsvårigheter. International Adult Literacy Survey fann att 11-15 procent av vuxna majoritetsspråkiga i de nordiska länderna kunde klassificeras som lässvaga med betydande svårigheter i ordavkodning. Av de med minoritetsspråklig bakgrund beräknas 30-50 procent ha lässvårigheter. 

Lär dig om matematiksvårigheter, hur man kan använda Magnes Matematikdiagnoser från SUMAB och hur man kan hjälpa elever i svårigheter.

Under kursen ges exempel på elevers felsvar med analys av varför eleverna svarat fel och förslag på åtgärder.

Under kursdagen kommer åtgärdssidan att ges ett betydande utrymme.

Att förebygga matematiksvårigheter.​ Kursdagen utgår från aktuell forskning och beprövad erfarenhet där bakgrund och problematik belyses. Vi jobbar tillsammans att få svaren till:
​
Vad är framgångsrik undervisning? ​
Hur arbetar vi med elevers lärande, problemlösning, frågor, bedömning och begreppskunskap? ​
Hur undervisar vi för ett långsiktigt, metakognitivt lärande?  ​
Vad efterfrågar eleverna?​

Kursledare: Speciallärare och Förstelärare Matematik Margareta Dalsjö.

Kurskostnad: 3400 sek exkl moms. Kurserna börjar kl.09,00 och slutar 15,30. 


Man behöver inte ha ett konto för Magnes Matematikdiagnoser från SUMAB innan kursdagen men det underlättar.

Vi kommer använda Google Hangouts för detta så att ni behöver göra så lite som möjligt för att ta del av kursen (ni kan behöva ett google konto, om ni inte har det tar det någon minut att skaffa).

Vårkurser blir videokurser och är öppen för anmälningar nu

På grund av rådande situation kommer vi genomföra resten av vårens kursen via videokonferens för att undvika onödigt resande och folksamlingar.  Detta kommer bli hela kursen som vanligt, fast via videolänk istället för att fysiskt träffas.

Datum är: 

LOGOS - 14 maj 2020

ITPA-3 13-15 maj 2020

Vi kommer använda Google Hangouts för detta så att ni behöver göra så lite som möjligt för att ta del av kursen (ni kan behöva ett google konto, om ni inte har det tar det någon minut att skaffa). 

Boka här

Den första studien, som gjordes 1977, följdes upp 1986, 2002 och nu i en digital version 2018. Över 3000 elever och närmare 90 lärare från skilda delar av vårt land har deltagit i 2018 års studie.
 
Huvudresultaten av de tidigare undersökningarna är, att det är ganska små olikheter i de matematiska färdigheterna mellan 1977 och 1986. 72 procent av uppgifterna 2018 löses på samma nivå som 1977. 23 procent löses sämre medan 5 procent löses bättre. När över 70 procent av uppgifterna löses på samma nivå idag som 1977, finns det inget entydigt stöd för påståendet att matematikkunskaperna generellt försämrats på 41 år. Det finns ingen anledning att misstänka att kunskapsstandarden har sjunkit för grundskoleeleverna som helhet. De stora förlorarna tycks vara de lägst presterande eleverna. Det förefaller vara den grupp som sänker resultatet mest för hela populationen. Vid bedömning av förändringar måste vi även ta ställning till vilken inverkan den ökade andelen elever med svenska som minoritetsspråk och skolgång i andra kulturer har på resultatet 2018 jämfört med de tidigare studierna. En rimlig tanke är att det haft en sänkande påverkan på resultatet för de lägst presterande eleverna och därmed även på totalresultatet.
 
Det är framför allt inom kategorin taluppfattning, naturliga tal och procentuppgifter som eleverna 2018 räknar sämre än 1977. Av räknesätten är det främst division som bereder högstadieeleverna problem.
 
Vid en jämförelse mellan de två senaste mätningarna 2002 och 2018 så har 26 procent av uppgifterna lösts sämre 2018 medan 14 procent lösts bättre. Även här har resultatet sjunkit hos dagens elever.
 
Flera diagnoser återkommer i mer än en årskurs. Diagnos 8 är speciellt intressant eftersom den följer elevernas färdighetsutveckling i sex årskurser från fyran t.o.m. nian. Den innehåller uppgifter som svarar mot de mest elementära basfärdigheterna i taluppfattning, geometri, mätning och de fyra räknesätten. Om en elev missar halva antalet uträkningar så har den eleven knappast en praktiskt användbar färdighet. Missarna är då alltför många för att kunna accepteras. Nästan var tredje elev i årskurs 4 misslyckas med att skriva tjugofemtusen med siffror men även var elfte elev i årskurs 9 misslyckas med detta. Nästan var femte elev, 18 procent, i årskurs 9 presterar på låg medelnivå för årskurs 4 på diagnos 8. Där kan man nästan tala om fem förlorade matematikår!
 
För första gången finns det nu alltså normer för matematikkunskaper för grundskolans alla årskurser vilket torde vara attraktivt för grundskolans lärare som därmed har matematiska kunskapsmått att förhålla sig till. Diagnoserna kan ges åt en hel klass åt gången, är självrättande och varje uppgift ger förslag på varför eleven svarat fel enligt Magne-Thörns unika kognitiva taxonomi.
 
Några resultat

• Det är sjunkande genomsnitt från årskurs till årskurs för alla fyra undersökta åren.

• Spridningen ökar från årskurs 1 till årskurs 9.
• Det är eleverna med de allra lägsta resultaten som speciellt drabbas av denna systematiska nedgång.
• De fyra läroplaner som funnits verkar inte ha haft någon inverkan på grundskoleelevernas matematikkunskaper.

 
Regeringen satsade via Skolverket 650 miljoner på att matematiklyftet skulle förbättra matematikkunskaperna, men enligt vår studie har det inte visat sig i ökade matematiska färdigheter mätt med Magnes matematikdiagnoser.
 
Skolans misslyckande med de lågpresterande eleverna blir social dynamit med betydande samhällskonsekvenser. Eleverna blir obehöriga att söka gymnasieskola och dess yrkesutbildningar och löper därför risk för utanförskap med utslagning från arbetsmarknad och kanske hänvisade till långvarigt bidragsberoende.
 
En fråga man ställer sig efter den här studien är varför produktionen av matematikkunskaper varit så dålig att prestationerna inte ökat under de 41 år som gått. Har skolforskningen varit så inriktad på elever med lässvårigheter att matematikforskningen blivit bortglömd? En docent talar t.o.m. om att lärarutbildningen nu ligger på högskolornas lågprishylla – billiga priser och låg kvalitet. Andelen docent- och professorskompetenta lärare inom lärarutbildningen är mycket låg. Och kanske är det utbildningen av lärare inom matematikområdet som fått minst utrymme?
 
Specialundervisningen i matematik, riktad till de lägst presterande, måste ges större utrymme för att generellt förbättra grundskoleelevernas matematikkunskaper. Tidigt insatta, intensiva och systematiska insatser krävs. Vad säger du?
 
Bengt Holmgren, Säffle UtvecklingsModell, lokalt projektansvarig för matematikstudierna
Leg psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

Den här våren har vi fem typer av kurser om tre bra utredningsverktyg för specialpedagoger, speciallärare och mattelärare:

ITPA-3 - tre dagar, 5900kr
Kursorter och datum:

• Västerås: 10, 11, 12 mars 2020
• Stockholm: 11, 12, 13 mars 2020
• Malmö: 23, 24, 25 mars 2020
• Uppsala: 21, 22, 23 april 2020
• Stockholm: 11, 12, 13 maj 2020
• Göteborg: 13, 14, 15 maj 2020

ITPA-3 tolkning - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:

• Göteborg: 4 mars 2020
• Västerås: 13 mars 2020

LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr
Kursorter och datum:

• Västerås: 11 mars 2020
• Stockholm: 12 mars 2020
• Malmö: 24 mars 2020
• Uppsala: 22 april 2020
• Stockholm: 12 maj 2020
• Göteborg: 14 maj 2020

LOGOS tolkning - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:

• Uppsala: 20 april 2020

Magnes matematikdiagnoser kurs - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:

• Göteborg: 24 februari 2020
• Jönköping: 13 mars 2020
• Gävle: 6 april 2020
• Malmö: 25 maj 2020

Moms tillkommer på alla kursavgifter medan lunch och fika ingår. Anmäl här.

Vill du att vi kommer till er kommun? Kontakta oss för att boka din egen kurs i din kommun och få rabatt.

Dyslexi anses vara långt vanligare hos elever med ADHD än hos befolkningen i övrigt. Forskarna menar också att det är fler pojkar än flickor som har dyslexi så 7 procent av pojkar mot 3 procent av flickor bedöms ha dyslexi.

Referenser:
Spencer m.fl.: Incorporating RTI in a hybrid model of reading disability
Wagner: Why is it so difficult to diagnose dyslexia and how can we do it better?