Känner du någon som kanske vill veta mer om Utbildningshjälpmedel databasen från SUMAB?

- Har du en ny kollega?

- Har du pratat om en viss typ av svårigheter med någon och undrar om en kurs eller verktyg kunde hjälpa dem?

Skriv in deras e-post adress så skickar vi information om kurser och verktyg.

Om de bokar en kurs eller ett-års abonnemang till ett av våra verktyg, får ni båda en gåva av oss.

I våren TTELA uppges att 40 procent av eleverna på lågstadiet, 10 elever i varje klass,  känner sig otrygga i skolan. Jag kan jämföra med Säffle skolförvaltnings studier 2003-2007 där vi under fem år belyste skolelevernas psykiska hälsa. 97 procent svarade då aldrig eller ibland på frågan om de kände sig oroliga när de var i skolan. Att ibland känna sig otrygg måste nog betraktas som normalt. Om 40 procent idag känner sig otrygga i skolan har det skett en oroväckande försämring av skolelevernas trygghet de senaste 10 åren.
 
Påståendet Andra mobbar mig besvarades i säfflestudierna med aldrig av 97,5 procent. TTELA redovisar att 5 procent av eleverna är mobbade. En fördubbling på 10 år.
 
Mobbning, kränkning eller förtal via SMS, chatt eller liknande hade i medier redan 2007 beskrivits som ett stort problem. Vi ställde då frågan till närmare 600 elever i årskurserna 7, 9 och Gy 2. 96 procent svarade aldrig eller någon enstaka gång. TTELA redovisar att var tredje elev idag utsätts för kränkningar via nätet.

Jag frågar mig om de i TTELA redovisade höga frekvenstalen är behäftade med mätfel eller indikerar de att umgängesklimatet mellan ungdomarna markant försämrats de senaste 10 åren? Har skolungdomars empatiska förmåga kraftigt minskat sedan 2007? Är det så illa ställt bland dagens skolelever som TTELA redovisar?
 
Det är kanske hög tid för skolorna i området att själva se till att undersöka den psykiska hälsan hos sina skolelever, framförallt när kostnaderna enbart för mobbningen i Vänersborg beräknas till 2,3 miljoner i år och i Trollhättan till 3,4 miljoner. Om dessa summor behöver avsättas för mobbningsbekämpning varje år i 30 år måste man fråga sig, eller stiftelsen Friends, hur effektiva åtgärderna då är.

Har skolförvaltningarna avsatta pengar till det arbetet eller ifrågasätter man de i TTELA redovisade siffrorna? Och hur arbetar man med flickorna som aldrig tycker om sin kropp?

Skolverkets matematiklyft 2012-2016 kostade mer än en halv miljard, 650 miljoner av statliga medel.

Tidigare studier med Magnes matematikdiagnoser har inte visat att olika läroplaner haft någon inverkan på elevernas matematikkunskaper. Har Lgr 11 och matematiklyftet haft detta? Är dagens grundskoleelever duktigare i matematik än 1977 eller 2002 års elever?

Detta avser vi belysa när vi analyserat resultatet från de mer än 3000 grundskoleelever från åk 1 - 9 som deltagit i vår studie i år. Vad tror du att vi skall få för resultat?

För att hitta elever med läs- och skrivsvårigheter har Stockholms stad beslutat genomföra ögonrörelsemätningar på 17000 elever i grundskolans årskurser 1-3 till en kostnad av drygt 3 miljoner kr. Grundskolechefen i Stockholm, Adelinde Schmidhuber säger att man vinner tid.
 
De ögonrörelsemätningar som avses bygger på de ögonrörelsemätningar som gjordes i Kronobergsstudien 1989. Då genomfördes både ögonrörelsemätningar och ett enkelt test för screening av lässvårighet, Ordkedjor. Det som forskarna bakom ögonrörelsemätningarna gjort, är att anpassa de gamla ögonrörelsemätningarna till facit dvs, Ordkedjetestet. Ibland uppger forskarna att deras ögonrörelsemätningar bygger på 30 års forskning medan de i verkligheten bygger på studier gjorda för 30 år sedan. Kronobergsstudien avsåg elever med en IQ på ca 80 vars läsning var två år försenad.
 
Mätning av elevernas ögonrörelser tar 2 minuter/elev att göra medan Ordkedjetestet tar 2 minuter för en hel klass att genomföra och kostar 125 kr för en hel klass. Det är således en ren bluff, eller okunskap, att påstå att man vinner tid med mätning av ögonrörelser. Kostnaden för en hel klass på 25 elever med Ordkedjetestet är alltså 125 kr medan ögonrörelsemätningarna kostar 3000 kronor mer. Ögonrörelsemätningar innebär ingen tidsvinst och kostar 25 gånger mer än läsprovet som är facit.
 
I en tidigare studie fann professor Karin Taube att 23 procent av 14-åringarna i Stockholm hade läs- och skrivsvårigheter. Det torde bli ungefär 18.000 grundskoleelever varav 4000 har dyslexi. För att identifiera dessa krävs främst insatser från skolans pedagoger. Läsning är avkodning x förståelse. Mätning av ögonrörelser har inget med läsning att göra. De är som namnet antyder mätning - av ögonrörelser medan läsprov prövar avkodning.
 
Det är inte lätt att förstå varför Stockholms skolförvaltning väljer att lägga ut över 3 miljoner kronor på mätning av ögonrörelser när ett läsprov skulle kostat 70.000 kronor. Kan det handla om ekonomiskt lättsinne eller att man blivit bländad av tekniken samtidigt som man inte förstått vad läsning är? Varför går man över ån efter vatten i Stockholm?

Bengt Holmgren
Leg.psykolog

Den här hösten har vi fyra typer av kurser med två bra utredningsverktyg för specialpedagoger och speciallärare (glöm inte att ni kan boka kurs till er hemkommun):

LOGOS certifieringskurs - en dag, 3900kr
Kursorter och datum:
Härnösand 6 sep, Halmstad 13 sep, Västerås 18 sep, Göteborg 25 sep, Jönköping 9 okt, Malmö 18 okt, Vänersborg 18 okt, Norrköping 23 okt, Stockholm 25 okt, Göteborg 8 nov.

* Kvar i vår 2018 - Göteborg 3 maj, Stockholm 15 maj, Mönsterås 30 maj.

Tolkning av LOGOS - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:
Karlstad 18 okt, Norrköping 25 okt

ITPA-3 - tre dagar, 5900kr
Kursorter och datum:
Härnösand 5-7 sep, Halmstad 12-14 sep, Västerås 17-19 sep, Göteborg 24-26 sep, Jönköping 8-10 okt, Malmö 17-19 okt, Vänersborg 17-19 okt, Norrköping 22-24 okt, Stockholm 24-26 okt, Göteborg 7-9 nov.

* Kvar i vår 2018 - Göteborg 2-4 maj, Stockholm 14-16 maj, Mönsterås 29-31 maj.

Tolkning av ITPA-3 - en dag, 3400kr
Kursorter och datum:
Karlstad 17 okt, Norrköping 26 okt

Moms tillkommer på alla kursavgifter medan lunch och fika ingår. Anmäl här.

Logos Nytt nr. 18

KALIBRERINGENS ABC

Korrekt kalibrering – en förutsättning för bra utvärdering!

Vi får ständigt förfrågningar från kunder som anser att kalibreringen av mikrofonen
vid användning av Logos är svår. Det händer att det är ett problem eller fel med
utrustningen, men oftast kan det skyllas på att användarna inte egentligen har förstått
vad kalibreringsfönstret visar. Man tror att man gör allt rätt, men det är alltså ändå
något som är fel. Och eftersom korrekt kalibrering är en förutsättning för korrekt
utvärdering, skickar vi ut denna översikt angående kalibreringens ABC. Av samma
anledning vill vi även bjuda in till ett webbseminarium, eller internetmöte, torsdagen
1/3 kl. 14.00-15.00. (Mer information om hur du kan delta i webbseminariet hittar du i
slutet av meddelandet.) Men först alltså en grundlig genomgång av allt du behöver
veta för att kvalitetssäkra kalibreringen i Logos.

1. Kan fel kalibrering påverka testresultatet?
Ja! Mikrofonen måste vara optimalt kalibrerad för att testresultaten ska vara pålitliga.
Det är därför helt nödvändigt att du som testledare har god förståelse för både vad
kalibreringsfönstret visar och hur man gör de nödvändiga anpassningarna på sin
egen dator.

2. Får jag inget besked under testerna om mikrofonen är felinställd?
Både ja och nej. Du får besked av programmet om inget ljud registreras, men Logos
klarar inte att bedöma om kalibreringen är optimal. Om Logos inte registrerar ljud
överhuvudtaget, uppmanas du att kalibrera mikrofonen. Eftersom deltesterna
Bokstavskunskap och Grafem-fonem-omkodning ställer störst krav på mikrofonens
känslighet, visas detta meddelande ganska ofta när det gäller dessa deltester. Dock
kan man även få ett felmeddelande om mikrofonen är alltför känsligt inställd.
Meddelandet visas då oftast för deltester där eleven ska vänta med att svara innan
den gröna cirkeln visas på skärmen. Eftersom bakgrundsbuller registreras, tror Logos
att eleven har påbörjat sitt svar innan den gröna cirkeln visas och du blir ombedd att
vänta med att svara. Det är ett säkert tecken på att bakgrundsbuller registreras (se
punkt 5).

3. Hur ser en optimal kalibrering ut?
Om ditt kalibreringsfönster ser ut som på bilden på nästa sida (bild 1), är mikrofonen
med stor sannolikhet optimalt kalibrerad. Här har testledaren tryckt på /Start/,
testpersonen har sagt «ett – två – tre» och de gröna kolumnerna återger vart och ett
av de tre orden. Det är dock viktigt att du upprepar kalibreringen, men nu säger
bokstavsljuden /t/ - /k/ - /m/. Se till att de gröna kolumnerna fortfarande når ordentligt
över den vågräta röda triggerlinjen (till ungefär mitt i fönstret).

4. Vad visar de gröna kolumnerna?
De gröna kolumnerna återger vart och ett av de tre orden (ett – två - tre) som talades
in i mikrofonen. Höjden på kolumnen återger styrkan på signalen in till Logos, medan
kolumnernas bredd visar hur länge mikrofonen var aktiverad för varje ord.

5. Vad visar triggerlinjen?
Den vågräta röda linjen kallas för triggerlinjen. Denna linje sätter en gräns för ljudet
som ska registreras i Logos. Detta innebär att gröna kolumner/fält under triggerlinjen
ignoreras av Logos, medan gröna kolumner ovanför triggerlinjen registreras av
Logos. Du kan flytta triggerlinjen uppåt och nedåt på skärmbilden genom att placeras
muspekaren över linjen. Lägg märke till betydelsen som detta har för de två lodräta
linjerna R1 och R2.

6. Vad visar de två röda lodräta linjerna?
Logos mäter två reaktionstider, R1 och R2. R1 är tiden från att uppgiften presenteras
i Logos tills eleven påbörjar sitt svar (mikrofonen aktiveras). R2 är tiden från att
uppgiften presenteras tills eleven är färdig med sitt svar (mikrofonen inaktiveras). De
två lodräta linjerna i kalibreringsfönstret visar när R1 och R2 registreras.
I Logos baserar vi mycket av tolkningen på registreringen av just dessa värden. Det
är därför mycket viktigt att R1 löper precis vid den första kolumnens vänstra sida,
medan R2 löper precis vid den tredje kolumnens högra sida (som visas på bilden
nedan).

Om de lodräta linjerna inte befinner sig precis vid kolumnerna, betyder det att Logos
även registrerar andra ljud än elevens röst. Det ger oss en felkälla i tolkningen, något
vi absolut inte vill ha. I kalibreringsfönstret nedan (bild 3) har vi ett exempel på detta.

7. För hög känslighet
Här ser man fortfarande tre markerade kolumner, men de två lodräta röda linjerna
löper inte längre vid kolumn 1 och 3. Nu har R1 och R2 förskjutits till varsin sida. Det
betyder att Logos registrerar andra ljud än elevens röst, ofta kallat för bakgrundsbrus.

Detta inträffar när mikrofonen är inställd på för hög känslighet. I exemplet ovan är
volymen på 100 % och förstärkningen på 800 %. En sådan inställning kommer i de
flesta fall att leda till att bakgrundsbrus registreras. Lägg märke till att detta gröna fält
nu går över triggerlinjen (röd vågrät linje), utöver att man har fått två smala extra
kolumner. De två smala kolumnerna innan eleverna talar är «smaskljud».

Med en sådan kalibrering registreras R1 omedelbart efter att testledaren har tryckt på
startknappen, eller direkt efter att en uppgift presenteras i Logos. R2 registreras först
när testledaren trycker på stopp. Detta leder till att varken R1 eller R2 kommer att
vara tillförlitliga under testerna. En elev som testas med sådan kalibrering, kommer
att få mycket kort (bra) reaktionstid på deltester som mäter R1 och dåligt resultat på
deltester som mäter R2. Dessutom kommer R2-R1 att vara mycket svag (låg
percentil). Eftersom R1 registreras omedelbart efter uppgiftens presentation, kommer
R2-R1 att vara nästan identisk med R2 (eftersom R1 = 0) på deltest 3 och 4, se
utdrag nästa sida. Sådana resultat visar att kalibreringen är felaktig och att du måste
justera ner mikrofonens känslighet.

8. För låg känslighet
Men mikrofonen kan även ha för låg känslighet. Ibland är den dock tillräckligt känslig
för att registrera delar av elevens svar och det är i händelse av detta som du kommer
att få ett felmeddelande i Logos. Då är det viktigt att känna till hur detta kommer att
påverka de registrerade tidsvärdena (de två lodräta röda linjerna), R1 och R2, i
testprotokollet (bild 7). Om mikrofonen inte är tillräckligt känslig «förlorar» du
nämligen både början och slutet av vad som sägs. Se exempelvis på bild 5. Här
uppfattar inte Logos varken kolumn 1 eller kolumn 3, endast den mittersta kolumnen
är tillräckligt hög för att registreras. Det betyder att R1 registreras för sent, medan R2
registreras för tidigt.

I testprotokollet kan både R1 och R2 se helt normala ut, men R2-R1 kommer att vara
mycket kort. Om man tittar på det detaljerade testprotokollet kommer man under
deltesterna 3 och 4 att kunna se att eleven till synes har uttalat orden på 0,06
sekund, 0,04 sekund, osv. (se bild 6 på nästa sida). Det är helt omöjligt. En snabb
jämförelse med värdet som uppges i tabellen under genomsnittlig tid för uttal (R2-R1
= 0,75 sekunder), avslöjar att dessa värden är orimliga. Detta betyder att mikrofonen
inte är tillräckligt känslig och att känsligheten måste skruvas upp.

9. Hur ändrar man mikrofonens känslighet?
Mikrofonens känslighet justeras enkelt med hjälp av volymkontrollen till höger i
kalibreringsfönstret. Känsligheten ökar när du drar spaken uppåt, medan den minskar
när du drar den nedåt. Prova dig fram tills du hittar den optimala inställningen för din
dator. När du har gjort detta en gång, kommer det endast att vara nödvändigt med
mindre justeringar för att anpassa kalibreringen efter den enskilda testpersonen.

Om du behöver utföra större ändringar i inställningarna, använder du knappen
Egenskaper. För en mera ingående förklaring, se bruksanvisningen för Logos och
filmen:

10. När kan jag vara säker på att allt fungerar som det ska?
Om du har bekantat dig ordentligt med kalibreringsfönstret och kalibreringen liknar
vad du ser på bild 1, kan du känna dig helt trygg med att allt fungerar som det ska.
Du kan även dubbelkontrollera detta genom att se på reaktionstiderna under
deltesterna 3 och 4 i det detaljerade testprotokollet, jämför punkt 7 och 8 ovan.

www.logometrica.se

För att på ett tydligt och effektivt sätt lyckas nå fram till elever med matematiksvårigheter utvecklade Olof Magne ett test där kunskapsnivåerna hos eleverna i grundskolan enkelt kunde mätas.
 
Olof Magne var fil. dr, hedersdoktor och professor med stor erfarenhet som lärare och forskare inom inlärningspsykologi och specialpedagogik. Han tjänstgjorde som folkskollärare mellan 1939-1952 för att sedan undervisa vid högskolan och senare universitetet i Göteborg. Han var mycket kritisk till det moderna sättet att lära ut matematik och befarade att det på sikt skulle bli en flopp. Magne förespråkade en form av undervisning som bygger på att möta elevernas attityder och behov.
 
Vi på SUMAB har moderniserat och digitaliserat Magnes Matematikdiagnoser så att de ska passa för eleverna i grundskolan. Genom en normering av Magnes Matematikdiagnoser på ett elevunderlag på ca 4500 elever från årskurs 1 t.o.m 9 blir det möjligt att bedöma hur eleverna klarar de fyra räknesätten, geometriuppgifter, problemlösning och taluppfattning. Diagnoserna är självrättande med förslag på analys av elevernas felsvar. Standardiseringen beräknas vara klar hösten 2018.

Idag upplever hela 15 procent av dagens grundskoleelever, vilket alltså motsvarar var sjunde elev, matematiken som något svårt och abstrakt. Samtidigt har många lärare problem med att möta eleverna med de verktyg som de behöver för att kunna ta till sig informationen. Eftersom läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta hänger ihop med svårigheter inom matematik krävs det ibland att du som lärare möter eleven med en annan typ av pedagogik. Det är oerhört viktigt att eleverna tidigt får en grundläggande förståelse i matematikens olika begrepp och symboler.
 
Testet är ett fantastiskt verktyg för dig som undervisar elever som har problem med matematik och hjälper dig att tidigt fånga upp de som håller på att halka efter.
 
Diagnoserna gör det dessutom möjligt för dig att se inom vilka matematiska områden dina elever brister i kunskap och om de ligger inom den, för åldern, förväntade nivån. När du som lärare får tillgången till den här typen av information kan du på ett mer effektivt sätt anpassa din undervisning och möta elevernas behov.
 
Anmäl dig och få tillgång till testet
 
I den nuvarande läroplanen har man frångått mål och skriver i stället att eleverna ska ha grundläggande kunskaper, men vad som menas med detta preciseras inte. Så i stället för att uppnå mål ska eleverna nå ”tillfredsställande resultat med i huvudsak fungerande metoder” för att få godkänt i årskurs 9 med betyget E. Till sin hjälp får lärarna bedömningsstöd som dock saknar normer, reliabilitet och validitet. Om du vill få en bra insyn i dina elevers kunskapsnivåer och samtidigt effektivisera din undervisning så är Magnes Matematikdiagnoser ett utmärkt instrument!
 
Priset ligger på 2900 kr/år exkl. moms men fram tills dess att standardiseringen är slutförd får du testet för halva priset, alltså 1450 kr/år exkl. moms.
 
När du anmäler dig skapas ett lärarkonto inklusive 30 återanvändbara elevkonton. Detta gör så att du som lärare kan testa upp till 30 elever samtidigt och på så sätt få insyn i dina elevers styrkor och svagheter. Självklart kan du vid behov beställa fler elevkonton.
 
Lägger du till 400kr/år får du tillgång till ytterligare 30 elevkonton som gör det möjligt att testa upp till 60 elever samtidigt.
 
Anmäl dig redan idag genom att klicka här.