Säffle UtvecklingsModell AB
  • Hem
  • Kurser
    • ITPA-3 >
      • ITPA-3 kurser
      • ITPA-3 tolkning
    • LOGOS >
      • LOGOS kurser
      • LOGOS tolkning
      • LOGOS information >
        • LOGOS certifieringsrapporter
    • MAGNES >
      • MAGNES kurser
    • PEDAGOGISK DOKUMENTATION
    • I er kommun
  • Verktyg
    • ITPA-3 Utredningsanalys >
      • Hjälp - ITPA-3 Utredningsanalys
    • Magnes Matematikdiagnoser >
      • Mer info om Magnes
      • Beställ Magnes
      • Standardisering
      • Instruktioner
      • Magnes Matematikdiagnoser
    • Utbildningshjälpmedel >
      • Mer info om Utbildningshjälpmedel
  • Böcker
    • Dyslexi
    • ADHD/Aspergers/OCD
    • Nyanlända elever
    • Läs- och språkutveckling och störning
    • Flerspråkighet/SvA
    • Matematik
  • Blogg
  • Om oss
    • Integritetspolicy
    • Karriär hos SUMAB >
      • Föreläsare i läs- och skrivsvårigheter
      • Föreläsare i matematik
    • Undersökningar
  • Kontakt
    • Tipsa en kollega

Stavning

7/10/2019

0 Kommentarer

 
Torleiv Höien skriver i Logoshandboken att stavfel kan kategoriseras i fem kategorier.

  1. Fonologiskt ljudenliga stavfel där eleven skriver fonologiskt ljudenligt som han/hon uttalar ordet men stavningen stämmer inte med konventionen hur det ska stavas. ”Skola” skrivs ”sgola” och ”städa” som ”sdäda”. Då säger Höien att ”stavningen utgår från en sofistikerad fonologis analys, men att eleven inte tillägnat sig ortografiska kunskaper om ordets korrekta stavning”. Konsekvensen av detta blir att man inte behöver börja träna förväxling av g-k eller d-t.
  2. Fonologiskt icke-ljudenliga stavfel
  3. Morfologiska stavfel. Särskrivning ingår i den här kategorin
  4. Dubbelteckning av konsonant
  5. Andra stavfel. Den här kategorin känns som en slasktratt där Höien fört in diverse småfel. Bl.a. nämner han förväxling n-r, ”han” skrivs som ”har”. Här tror jag, att man utgått från handskrift där högra stapeln på r inte förlängts till n. Jag kan inte se det som en visuell förväxling. Det ges exempel på fler visuella förväxlingar som u-n, t-f och b-d. Även till detta är jag mycket kritisk.
Jag har gått igenom stavningsprovet i Logos som gjordes under vårterminen i årskurs 3.

Bokstäverna u och n skrivs 17 gånger av 246 elever vilket ger 4182 möjligheter till förväxling. Jag hittar ingen förväxling.

Bokstäverna t och f skrivs 3936 gånger. Jag hittar ingen förväxling.

Bokstäverna b och d skrivs 2952 gånger och där hittar jag 17 förväxlingar. De är oftast auditiva. Beroende skrivs som deroende. De flesta av dessa 17 förväxlingar görs av elever med de sämsta stavningsresultaten. Reversaler anges ofta som vanliga fel.
Bild
I Logos finns 25 ord som skrivs av 246 elever. Det ger tusentals möjligheter till reversaler. Jag hittar inga. Om t.ex Astrid Lindgren skrivs som Astrid Lindgern tror jag att detta inte ska betecknas som en reversal utan som att eleven säger och tror sig höra Lindgern. Ett auditivt fel. Jag utesluter emellertid inte att det kan förekomma andra fel i fri skrivning än vad det gör på ett diktamensprov.
 
Det förefaller som att forskarna inom läs- och skrivområdet varit så upptagna av läsproblematiken att man försummat att forska på stavfel. Kanske finns det då inga studier på nordiska språk som är yngre än 60 år? I så fall är det vanskligt att påstå att eleverna gör samma fel idag som de gjorde på 1950-60- talet. För då påstår man samtidigt att den typen av fel är så typiska och motståndskraftiga mot träning att de inte påverkats av moderna lärares kunskaper.

Att förlita sig på anglosaxiska studier av stavfel känns lite vanskligt eftersom de har en helt annan ljudstruktur i sitt språk. Det är heller inte möjligt att värdera de slutsatser som den tidiga forskningen gjort eftersom källmaterialet inte längre är tillgängligt.

Bengt Holmgren
0 Kommentarer

Din kommentar kommer att publiceras när den har godkänts.


Lämna ett svar.

    Prenumerera på bloggen

    Att klicka på 'Skicka' bekräfta att vi får spara och kontakta er via den epostadress ni uppgivit:

    Om SUMAB

    Ett familjeägt företag som sedan 1982 ordnar kurser/föreläsning för specialpedagoger, speciallärare, skolpsykologer och logopeder.

    Categories

    Alla
    ADHD
    Arbetsminne
    Autism
    Böcker
    Digital Tecknik
    Dyslexi
    Elevstöd
    Flerspråkighet
    ITPA 3
    Kurser
    Läsa
    LOGOS
    Magnes Matematikdiagnoser
    Matematik
    Matte
    Mobbning
    Nyanlända
    Pedagogisk Dokumentation
    Skolbarn
    Skolverket
    Speciallärare
    Specialpedagogik
    Språk
    Språk
    Språkstörning
    SPSM
    Stavning
    Träning
    Utbildning
    Utbildningshjälpmedel

    RSS-flöde

    Archives

    Januari 2022
    November 2021
    Juli 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    Oktober 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    Mars 2019
    Januari 2019
    December 2018
    Oktober 2018
    Augusti 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018
    Februari 2018
    Oktober 2017
    September 2017
    Augusti 2017
    Juli 2017
    Juni 2017
    Februari 2017
    Januari 2017
    Oktober 2016
    September 2016
    Juni 2016
    Maj 2016
    April 2016
    Mars 2016
    Februari 2016
    Januari 2016
    December 2015
    November 2015
    Oktober 2015
    September 2015
    Augusti 2015
    Maj 2015
    April 2015
    Mars 2015
    Februari 2015
    Januari 2015
    December 2014


Våra kurser riktar sig till anställda inom skola/barnomsorg. Under våra kurser försöker vi ge mycket kunskaper under trevliga former med personligt bemötande.
 Säffle UtvecklingsModell AB, Gräsdalsgatan 4, 653 43 Karlstad.  Integritetspolicy