Sveriges lärare ska få ägna sin tid åt sitt arbete, att ge varje elev det stöd hon eller han behöver för att klara skolan och kunna växa till att bli den människa man vill vara. Svensk skola har större utmaningar än att skoldebatten ska fastna i ständiga diskussioner om betygsåldern. Därför är det bra att vi nu kommit överens om att betygsåldern ligger fast och att reformer som görs i skolan ska vara förankrade i forskning och bland dem som arbetar i skolan.
De bästa skolsystemen i världen kännetecknas av att politiken gör upp om skolans förutsättningar i bred enighet. Då vet rektorer och lärare att det som sägs i dag gäller också i morgon. När OECD nu djupgranskar svensk skola är det också detta de efterfrågar från oss: tydlighet, ansvar för professionen och långsiktighet.
Sedan regeringen tillträdde har vi varit tydliga med att vi vill skapa arbetsro för skolan genom långsiktiga överenskommelser. När så många elever lämnar nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiet är det tid för ansvar, snarare än konflikt. Det kräver att man är beredd att mötas också i de frågor där man från början inte tycker lika.
Överenskommelsen innebär att betygsåldern ligger fast, skollagen ändras inte. Däremot kan skolor där ledning, lärare och föräldrar vill ansöka om att delta i försök med tidigare betyg. Försöket får omfatta högst 100 av Sveriges knappt 5000 grundskolor. Som lärare, rektor eller elev kan man alltså nu vara trygg med att om man går eller arbetar på en skola där man inte själva vill sänka betygsåldern så kommer det heller inte att ske.
Den här överenskommelsen öppnar för fortsatta samtal på skolans område. Det är välkommet.
Om betygsfrågan nu kan avföras från agendan, finns större utmaningar med starkt forskningsstöd att ta tag i:
1. Tidigt stöd. Elever som behöver extra stöd ska få det i tid. Men i dag ger vi mest dokumenterat särskilt stöd först i nionde klass. För att ändra det investerar regeringen i mindre barngrupper på förskolan, fler anställda i de tidiga åren och bättre villkor för speciallärare. Vi vill samarbeta med oppositionen om obligatorisk förskoleklass och en läsa-skriva-räkna-garanti i de tidigare åren.
2. Attraktiviteten i läraryrket. För att alla elever ska möta kompetenta och engagerade lärare krävs att fler vill bli lärare och att fler stannar i yrket. Regeringen kommer satsa på att minska lärares administrativa arbetsbörda och vi är nu överens med oppositionen om att minska antalet nationella prov. Samtidigt har regeringen inlett samtal med parterna om gemensamt ansvar för höjda lärarlöner.
3. Jämlikheten i skolsystemet. De länder som lyckats vända sjunkande resultat har satsat på elever och skolor med störst utmaningar. I Sverige ökar ojämlikheten i skolan samtidigt som resultaten sjunker. För att vända det får Skolverket mandat att sluta avtal med huvudmän om skolutveckling på enskilda skolor och vi satsar på det som är allra viktigast för de elever som inte har allt gratis hemifrån som fritidshem, skolbibliotek och elevhälsa.
Det här är en prioritering med starkt stöd i modern forskning om vad som bygger ett bra skolsystem. När vi äntligen kommit överens i betygsfrågan är det dags att vi fokuserar på det som verkligen kan göra skillnad på riktigt.
Gustav Fridolin
Utbildningsminister (MP)
De bästa skolsystemen i världen kännetecknas av att politiken gör upp om skolans förutsättningar i bred enighet. Då vet rektorer och lärare att det som sägs i dag gäller också i morgon. När OECD nu djupgranskar svensk skola är det också detta de efterfrågar från oss: tydlighet, ansvar för professionen och långsiktighet.
Sedan regeringen tillträdde har vi varit tydliga med att vi vill skapa arbetsro för skolan genom långsiktiga överenskommelser. När så många elever lämnar nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiet är det tid för ansvar, snarare än konflikt. Det kräver att man är beredd att mötas också i de frågor där man från början inte tycker lika.
Överenskommelsen innebär att betygsåldern ligger fast, skollagen ändras inte. Däremot kan skolor där ledning, lärare och föräldrar vill ansöka om att delta i försök med tidigare betyg. Försöket får omfatta högst 100 av Sveriges knappt 5000 grundskolor. Som lärare, rektor eller elev kan man alltså nu vara trygg med att om man går eller arbetar på en skola där man inte själva vill sänka betygsåldern så kommer det heller inte att ske.
Den här överenskommelsen öppnar för fortsatta samtal på skolans område. Det är välkommet.
Om betygsfrågan nu kan avföras från agendan, finns större utmaningar med starkt forskningsstöd att ta tag i:
1. Tidigt stöd. Elever som behöver extra stöd ska få det i tid. Men i dag ger vi mest dokumenterat särskilt stöd först i nionde klass. För att ändra det investerar regeringen i mindre barngrupper på förskolan, fler anställda i de tidiga åren och bättre villkor för speciallärare. Vi vill samarbeta med oppositionen om obligatorisk förskoleklass och en läsa-skriva-räkna-garanti i de tidigare åren.
2. Attraktiviteten i läraryrket. För att alla elever ska möta kompetenta och engagerade lärare krävs att fler vill bli lärare och att fler stannar i yrket. Regeringen kommer satsa på att minska lärares administrativa arbetsbörda och vi är nu överens med oppositionen om att minska antalet nationella prov. Samtidigt har regeringen inlett samtal med parterna om gemensamt ansvar för höjda lärarlöner.
3. Jämlikheten i skolsystemet. De länder som lyckats vända sjunkande resultat har satsat på elever och skolor med störst utmaningar. I Sverige ökar ojämlikheten i skolan samtidigt som resultaten sjunker. För att vända det får Skolverket mandat att sluta avtal med huvudmän om skolutveckling på enskilda skolor och vi satsar på det som är allra viktigast för de elever som inte har allt gratis hemifrån som fritidshem, skolbibliotek och elevhälsa.
Det här är en prioritering med starkt stöd i modern forskning om vad som bygger ett bra skolsystem. När vi äntligen kommit överens i betygsfrågan är det dags att vi fokuserar på det som verkligen kan göra skillnad på riktigt.
Gustav Fridolin
Utbildningsminister (MP)
RSS-flöde