Förbättra läs- och skrivfärdigheter hos elever
Att hjälpa en elev att bli bättre på att läsa och skriva handlar sällan om att bara läsa mer eller skriva fler texter. För vissa elever är det avkodningen som är svår, för andra kan det handla om fonologisk medvetenhet, stavning, ordförråd, språkförståelse eller att få ihop flera av dessa delar samtidigt. Därför behöver också stödet se olika ut.
En viktig utgångspunkt är att försöka förstå vad eleven faktiskt behöver träna på. När vi vet det blir det lättare att välja rätt övningar, följa utvecklingen och justera undervisningen längs vägen. Här är några saker som kan göra skillnad i det arbetet.
Börja med att försöka förstå svårigheten
När en elev har svårt att läsa eller skriva är det lätt att beskriva problemet på en övergripande nivå:
”Eleven läser långsamt.”
”Eleven har svårt att stava.”
”Eleven förstår inte det hon läser.”
Bakom samma svårighet kan det dock finnas olika orsaker. En elev som läser långsamt kan till exempel ha problem med avkodningen, medan en annan elev framför allt har svårt att förstå orden eller innehållet. På samma sätt kan stavningssvårigheter hänga samman med fonologisk förmåga, språklig förståelse eller andra delar av språkförmågan.
Det betyder inte att varje elev behöver genomgå en omfattande utredning innan man kan börja hjälpa. Men ju bättre vi förstår elevens styrkor och svårigheter, desto lättare blir det att rikta insatserna. Det är en av anledningarna till att kartläggning och bedömning är så viktiga delar av det specialpedagogiska arbetet.
Träna rätt sak, inte bara mer
När en elev kämpar med läsning är det naturligt att tänka att mer läsning borde vara lösningen. Ibland är mer träning precis vad som behövs. Samtidigt behöver träningen också vara riktad.
Om eleven behöver stärka sin avkodning behöver övningarna ge möjlighet att träna just avkodning. Om stavningen är det stora hindret behöver stavning få en tydlig plats. Och om problemet framför allt ligger i språkförståelsen behöver undervisningen ge eleven möjlighet att arbeta med exempelvis ord, begrepp, meningar och textens innehåll.
Det kan låta självklart, men i en stressig skolvardag är det inte alltid enkelt att gå från:
”Vad är det som är svårt?”
till:
”Vad ska vi göra med eleven nästa gång?”
Där kan färdiga övningar och aktiviteter vara ett praktiskt stöd. Klicka på knappen nedan för att läsa om vårt Utbildningshjälpmedel, där du kan hitta förberedda lekar och aktiviteter för dina elever utifrån det utvecklingsområde ni behöver arbeta med.
Gör träningen återkommande
En enstaka bra övning gör sällan hela skillnaden. För många elever är det den återkommande träningen som är viktig. Det kan därför vara bättre att ha en enkel plan för korta, regelbundna träningstillfällen än att försöka hitta den perfekta aktiviteten varje gång. Till exempel:
välj en eller två färdigheter att fokusera på
träna regelbundet under en period
använd aktiviteter som eleven förstår och klarar av att genomföra
följ upp hur det går
justera träningen när elevens behov förändras
Det är också viktigt att träningen inte blir så omfattande att eleven tappar motivationen. Variation kan vara ett sätt att arbeta med samma färdighet på flera olika sätt.
Kartläggning kan ge en tydligare bild
När svårigheterna är mer omfattande kan det behövas en mer systematisk kartläggning.
ITPA-3 är ett av de verktyg som kan användas för att få en bredare bild av en elevs språkliga förmågor. Testet innehåller deltest som berör bland annat förståelse, ordidentifikation, stavning och avkodning, men också semantisk, grammatisk och fonologisk förmåga. På så sätt kan det ge information om flera delar av språkförmågan, både områden som fungerar bra och områden som kan behöva mer stöd.
För den som vill lära sig använda ITPA-3 erbjuder vi en certifiering för den som vill fördjupa sig i analysen av resultaten. Det finns också ett digitalt verktyg, ITPA-3 Utredningsanalys, som kan hjälpa till med sammanställning och rapportskrivning efter testningen. Verktyget kan bland annat ta fram resultat och rapporter som kan användas i kommunikationen med vårdnadshavare.
Följ upp läsningen över tid
Det räcker inte alltid att veta hur en elev ligger till just nu. De senaste PISA-resultaten, som publicerades i september 2026, ger också anledning att fortsätta uppmärksamma elevers läsförmåga. I Sverige sjönk 15-åringars genomsnittliga resultat i läsning från 2022 till 2025, samtidigt som andelen elever som inte når upp till PISA grundläggande nivå i läsning har ökat jämfört med 2015. Det kan alltså vara minst lika viktigt att se vad som händer efter att en insats har satts in och följa utvecklingen noggrant.
LOGOS är ett webbaserat lästest som är utvecklat för att kartlägga olika delar av läsningen och identifiera styrkor och svårigheter. Resultaten kan användas som ett underlag för att förstå vilka områden som behöver uppmärksammas och för att följa elevens utveckling över tid. Vi på SUMAB anordnar certifieringskurs i LOGOS för yrkesverksamma som vill lära sig använda testet. Klicka på knappen nedan om du vill boka in dig på en certifieringskurs!
Återkommande kartläggning ska naturligtvis inte innebära att eleven testas hela tiden. Men när det finns en tydlig frågeställning kan uppföljning ge viktig information om en insats verkar leda åt rätt håll eller om undervisningen behöver förändras. PISA-resultaten säger förstås inte exakt vad varje enskild elev behöver hjälp med, men de påminner om betydelsen av ett långsiktigt och systematiskt arbete med läsning och språk, från att tidigt upptäcka svårigheter till att sätta in rätt träning och följa upp utvecklingen.
Glöm inte skrivandet
När vi pratar om läs- och skrivsvårigheter hamnar fokus lätt på läsningen, men läsning och skrivning hänger nära samman. För många elever behöver båda delarna få utrymme. Skrivträningen kan gärna vara konkret och återkommande. Arbeta exempelvis med stavning, meningsbyggnad och ordförråd i små steg. Låt eleven få återkoppling och möjlighet att använda det som tränats i riktiga texter.
Det är också bra att tänka på vad som är målet med skrivandet. Ibland behöver eleven träna en specifik färdighet. Ibland behöver eleven framför allt få erfarenhet av att faktiskt kunna uttrycka sina tankar i skrift.
Från kartläggning till undervisning
Det kanske viktigaste är att inte låta kartläggningen bli ett slutmål.
Ett testresultat är intressant först när det hjälper oss att förstå vad vi kan göra annorlunda. En enkel kedja kan vara:
Kartlägg → förstå → träna → följ upp → justera.
Om en elev exempelvis visar svårigheter med avkodning behöver nästa fråga vara hur undervisningen kan ge mer riktad träning inom just det området. Om kartläggningen visar att språkförståelsen är en större utmaning kan insatsen behöva se annorlunda ut.
Det är också här den pedagogiska kunskapen blir avgörande. Verktyg kan ge information, men det är fortfarande pedagogen som behöver sätta resultaten i ett sammanhang och avgöra hur undervisningen ska utformas.
Kunskap, verktyg och tid
Det finns ingen enskild metod eller ett enskilt verktyg som löser alla läs- och skrivsvårigheter. Däremot kan det vara värdefullt att bygga upp en verktygslåda som innehåller både kunskap, kartläggningsmöjligheter och konkreta aktiviteter. För den som arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter erbjuder SUMAB bland annat:
ITPA-3 och utbildningar i ITPA-3, för en bredare kartläggning av språkliga förmågor.
ITPA-3 Utredningsanalys, som stöd i sammanställning och rapportarbete.
LOGOS och certifieringskurs i LOGOS, för kartläggning och uppföljning av läsning.
Utbildningshjälpmedel, med spel, övningar och aktiviteter som kan användas i det praktiska arbetet med elever.
Förhoppningen är inte att göra det specialpedagogiska arbetet mer komplicerat med ännu fler verktyg. Snarare handlar det om att rätt verktyg, när de behövs, kan göra det lättare att förstå en elevs behov och omsätta den kunskapen i praktiken. Målet är att eleven ska få bättre möjligheter att läsa, skriva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Kommentarer