PISA visar en fortsatt nedgång, men vad händer med eleverna som har störst svårigheter i matematik?

De nya resultaten från PISA 2025, som presenterades den 8 september, ger anledning till oro. Svenska 15-åringars resultat i både matematik och läsförståelse fortsätter att sjunka och ligger nu på de lägsta nivåerna som uppmätts för Sverige i PISA. I matematik har Sverige gått från 482 poäng 2022 till 464 poäng 2025. Samtidigt är utvecklingen inte unik för Sverige. Resultaten har sjunkit i många OECD-länder och även våra nordiska grannländer visar historiskt låga resultat.

PISA-resultaten mäter 15-åringars förmåga att använda sina kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap i olika sammanhang. De är därför viktiga som en internationell temperaturmätare på skolsystemens resultat. Men PISA kan inte ensamt svara på den kanske viktigaste frågan:

Vad händer med de elever som har de största svårigheterna att lära sig matematik?

Det är här de långsiktiga studierna med Magnes Matematikdiagnoser blir särskilt intressanta.

Bild från Skolverkets PISA 2025

Samma matematikuppgifter över 41 år

Det har länge funnits en diskussion om huruvida svenska elevers matematikkunskaper har försämrats. Problemet har varit att det är svårt att jämföra resultat över mycket lång tid när prov, läroplaner och undervisningsmetoder förändras.

Magnes Matematikdiagnoser ger en annan möjlighet.

Diagnoserna utvecklades av professor Olof Magne för att kartlägga elevers kunskaper i elementär matematik och identifiera elever som hade svårigheter. De har genomförts vid flera tillfällen med samma typ av uppgifter, bland annat 1977, 1986, 2002 och 2018. Därmed går det att studera hur elevernas prestationer har förändrats över mer än fyra decennier.

Det är en viktig skillnad. När samma uppgifter används över tid går det att jämföra elevernas faktiska prestationer, snarare än att bara jämföra resultaten från olika provsystem.

I den longitudinella studien med Magnes Matematikdiagnoser omfattar materialet totalt 690 uppgifter. Resultaten visar att ungefär 72 procent av uppgifterna hade ungefär samma lösningsfrekvens 2018 som vid tidigare mättillfällen. Cirka 23 procent löstes av färre elever, medan ungefär 5 procent löstes av fler elever. Det mest intressanta är dock vilka elever som står för förändringen.

Bild från SUMABs Magnes Matematikdiagnoser

De största förlusterna finns bland de lågpresterande eleverna

Studien visar att matematikkunskaperna hos elever på medel- och hög nivå inte har förändrats nämnvärt sedan 1977. De stora förlorarna är i stället eleverna som presterar på den lägsta nivån.

Detta är en viktig aspekt av matematikresultaten som lätt försvinner när man tittar på ett genomsnitt för hela elevgruppen. Ett genomsnitt kan visa att resultaten har sjunkit, men det säger inte nödvändigtvis vem som har tappat mest.

Magnesstudien pekar på att det framför allt är de elever som redan från början har svårt att tillägna sig matematiken som riskerar att halka allt längre efter. Det innebär också att en försämring av det nationella genomsnittet inte nödvändigtvis betyder att alla elever har blivit sämre på matematik. De elever som befinner sig på medel- och hög nivå kan i stora delar ligga kvar på ungefär samma nivå, medan en mindre grupp med stora svårigheter drar ned det samlade resultatet. Det väcker en viktig fråga om hur skolan identifierar och stödjer elever med matematiksvårigheter.

PISA och Magnes kompletterar varandra

PISA och Magnes Matematikdiagnoser har olika syften och ska inte jämställas. PISA är en internationell jämförelse av 15-åringars kunskaper och förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Magnes Matematikdiagnoser är ett diagnostiskt verktyg som används för att kartlägga elevers matematiska kunskaper och identifiera var en elev har svårigheter. Tillsammans kan de bidra till en viktigare diskussion. PISA visar att Sveriges resultat i matematik har försämrats kraftigt under de senaste åren. Magnesstudien visar samtidigt att problemen med låga matematikkunskaper inte är nya och att elever med de största svårigheterna behöver särskild uppmärksamhet. Det räcker därför inte att konstatera att resultaten sjunker. Vi behöver också fråga:

Vilka elever tappar? Vilka kunskaper saknas? Och hur tidigt upptäcker vi det?

Från resultat till insats

Att identifiera en elev som har matematiksvårigheter är inte målet i sig. Diagnostik är värdefull först när resultatet leder vidare till en bättre förståelse av elevens svårigheter och till undervisning som är anpassad efter elevens behov. Magnes Matematikdiagnoser är utformade för att ge en bred bild av elevens matematiska kunnande. Diagnoserna omfattar hela grundskolan, från årskurs 1 till 9, och kan användas för att identifiera både styrkor och områden där eleven behöver stöd.

Det är särskilt viktigt när det handlar om elever som riskerar att halka efter tidigt. Om grundläggande matematiska kunskaper inte är etablerade blir det allt svårare att följa undervisningen när matematiken blir mer avancerad. Att vänta tills eleven går i högstadiet och redan har stora kunskapsluckor kan innebära att mycket tid har gått förlorad.

Bild från SUMABs Magnes Matematikdiagnoser

Behöver vi rikta mer uppmärksamhet mot matematiksvårigheter?

PISA-resultaten kommer naturligt att leda till diskussioner om undervisning, läroplaner, skärmanvändning, läsning, lärarkompetens och skolans organisation. Alla dessa frågor är relevanta och den breda internationella nedgången visar att det inte finns någon enkel förklaring. OECD och Skolverket betonar också att utvecklingen behöver analyseras utifrån flera faktorer. Men de långsiktiga resultaten från Magnes Matematikdiagnoser pekar på ytterligare en fråga:

Hur väl lyckas skolan fånga upp de elever som har störst svårigheter i matematik?

Om de elever som ligger längst efter fortsätter att halka efter får det konsekvenser långt utanför matematiklektionen. Svaga kunskaper i grundskolan kan påverka möjligheten att klara grundskolans mål, bli behörig till gymnasiet och senare etablera sig på arbetsmarknaden. Därför behövs inte bara diskussioner om hur vi höjer det genomsnittliga resultatet. Vi behöver också bli bättre på att identifiera elever som behöver mer stöd och att sätta in rätt stöd i tid.

41 år av resultat och en fråga som fortfarande är aktuell

Det kanske mest tankeväckande med Magnesstudien är att frågan är långt ifrån ny.

Redan på 1970-talet undersöktes svenska elevers grundläggande matematikkunskaper. Samma typ av studier har sedan återkommit över flera decennier och genom flera läroplaner. Forskningen visar att elever på medel- och hög nivå i stora delar har behållit sina kunskaper, medan eleverna med lägst prestationer är den grupp som tydligast riskerar att förlora mark. PISA 2025 ger oss ännu en signal om att matematiken behöver tas på stort allvar. Kanske är nästa steg därför inte bara att fråga hur svenska elevers resultat kan höjas, utan också:

Hur ser vi de elever som behöver hjälp innan deras svårigheter har hunnit växa sig stora?

Det är en fråga som kräver både kunskap, diagnostik och rätt pedagogiska insatser.

Vill du veta mer om Magnes Matematikdiagnoser?

Magnes Matematikdiagnoser är ett digitalt diagnostiskt material för grundskolan som hjälper lärare, speciallärare och specialpedagoger att kartlägga elevers matematikkunskaper och identifiera matematiksvårigheter. Vill du veta mer om Magnes Matematikdiagnoser och hur du beställer dem? Läs mer via knappen nedan, eller på sumab.se/magnes

Läs mer och beställ diagnoserna!

På SUMAB erbjuder vi också kursen Matematiksvårigheter och Magnes Matematikdiagnoser, där du får fördjupad kunskap om hur diagnoserna kan användas och hur resultaten kan omsättas i pedagogiska insatser.

Vill du fördjupa dina kunskaper om matematiksvårigheter och Magnes Matematikdiagnoser? Läs mer via knappen nedan, eller på sumab.se/magnes-kurs

Läs mer och anmäl till kurs!

Källor och vidare läsning

OECD – PISA 2025 Results: Sweden: de officiella PISA-resultaten för Sverige.

Skolverket – PISA 2025: Fortsatt nedgång för 15-åringar i Sverige och andra länder: Skolverkets sammanfattning av de svenska resultaten.

Regeringen – Försämrade Pisa-resultat visar att regeringens skolsatsningar är nödvändiga: regeringens kommentar till resultaten.

Nationellt centrum för matematikutbildning – Säfflelärare i unik studie: bakgrund till de långsiktiga Magne-studierna.

SUMAB – Magnes Matematikdiagnoser: information om diagnoserna och hur de används.