I Pisaundersökningen 2022 presterade 27 procent av eleverna på lägsta nivå i matematikprovet.
Resultatet förvånar inte oss på Sumab. Under åren 1977, 1986, 2002 och 2018 har vi med samma matematikuppgifter, Magnes matematikdiagnoser, kunnat jämföra och analysera grundskoleelevers matematikprestationer under 41 år och fyra läroplaner. I sin omfattning och uppläggning torde denna studie vida överträffa alla andra studier som gjorts för att belysa frågan om matematikkunskapernas egenskaper och kvalitet i grundskolan.
72 procent av uppgifterna 2018 löses på samma nivå som 1977. 23 procent löses sämre och 5 procent löses bättre. Det finns inget entydigt stöd för att matematikkunskaperna generellt försämrats på 41 år. De stora förlorarna tycks vara de lägst presterande eleverna. Det förefaller vara den grupp som sänker resultatet för hela populationen. Framför allt inom kategorin taluppfattning, naturliga tal och procentuppgifter räknar eleverna sämre 2018 än 1977. Av räknesätten är det främst division som bereder högstadieeleverna problem.
Vid bedömning av förändringar måste även hänsyn tas till vilken inverkan en ökande andel elever med minoritetsspråk och skolgång i andra kulturer har på resultatet 2018 jämfört med de tidigare studierna.
Flera diagnoser återkommer i mer än en årskurs. Diagnos 8 följer elevernas färdighetsutveckling från fyran t.o.m. nian. Nästan var femte elev i årskurs 9, 18 procent, presterar på låg medelnivå för årskurs 4 på diagnos 8. Där kan man nästan tala om fem förlorade matematikår.
”Ju svårare elever har att lära sig desto mer beroende är de av att få en bra undervisning. För högpresterande elever spelar det inte så stor roll hur man undervisar för de kommer att lära sig ändå” säger Per Berggren, ordförande i Sveriges matematiklärarförening
Skolans misslyckande med de lågpresterande eleverna blir social dynamit med betydande samhällskonsekvenser. En fråga man måste ställa sig efter vår studie är varför produktionen av matematikkunskaper varit så dålig att prestationerna inte ökat under de 41 år som studien pågått. Har skolforskningen varit så inriktad på elever med lässvårigheter att matematikforskningen blivit försummad?
En slutsats blir, att specialundervisningen i matematik, riktad till de lägst presterande, måste ges större utrymme för att generellt förbättra grundskoleelevernas matematikkunskaper. Tidigt insatta, intensiva och systematiska insatser krävs.
Comments