Exempel godkänd certifieringsrapport
Rapporten var bra och du har många goda reflektioner; sammanfattningen kändes lite som en antiklimax, lägg gärna mera tyngd där, för att riktigt knyta ihop dokumentationen.
Bra att du ger kompensationen så stort utrymme!
CERTIFIERINGSRAPPORT LOGOS
Allmän information och tolkningsförklaringar
LOGOS från Logometrica: Ett datorbaserat standardiserat, diagnostiskt lästest som baseras på modern läsforskning. LOGOS används i syfte att identifiera personer med allmänna eller specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Testet innehåller flera deltest som bland annat mäter läsförståelse, hörförståelse, läsflyt/lästempo, avkodningsfärdigheter utifrån fonologiska (ljudmässiga) och ortografiska (ord- och stavelsemässiga) aspekter samt läsrelaterade färdigheter som arbetsminne och begreppsförståelse. Testet kartlägger detaljerat lässvårigheterna samt ger anvisningar och konkreta pedagogiska förslag till hur lärarna ska rikta sina insatser för att hjälpa eleverna på bästa möjliga sätt. Resultatet av dessa riktade insatser mäts vid ett nytt testtillfälle och synliggörs därefter i ett effektdiagram. Testet är utprovat för elever i årskurs 3-5, samt årskurs 6 och 8 och gymnasiets första årskurs.
I tolkningen av testresultaten anges percentilvärden som mått på rangordningen av prestationen. Med detta menas att den elev som presterar ett resultat med percentil 20 på ett deltest, där presterar 80 procent av andra personer i samma åldersgrupp bättre. Vid bedömning av resultatet är värden under percentil 30 att anse som måttliga svårigheter och värden under percentil 15 som allvarliga. Dessa kriterier är emellertid att betrakta som subjektiva utvalda punkter på en kontinuerlig skala och resultaten måste tolkas utifrån en helhetsbedömning av eleven.
Reaktionstiden på deltesten anges som R1 där testet mäter hur lång tid (i sekunder) eleven använder från det att stimulus har presenterats till dess att svaret börjar anges. R2 mäter den tid som eleven använder från det att stimulus har presenterats till dess att svaret är färdig angivet. Skillnaden, R2 — R1, är den tid som det tar för eleven att säga svaret. Effektivitetsvärdet anges vid de deltest som kartlägger både antal korrekta ord och reaktionstiden. Ok presentation
Personuppgifter
Elev: X, 10 år 4 månader
Klass: 4
Uppgiftsdel: 3-5
Testnorm: Klass 4
Testdatum: 2009-11-17
Specialpedagog: V. W.
Bakgrund Bra bakgrund, kan sammanfattas//X går i årskurs 4. Han är en 10-årig kille, med många kompisar i klassen. Han bor med sin pappa på en gård utanför samhället och träffar mamman varannan helg. X trivs i skolan och har sällan skolfrånvaro. Bäst gillar X idrott och praktiskt estetiska ämnen. Han tycker inte om att läsa eller skriva och undviker helst sådana aktiviteter. Matematiken fungerar bättre i skolan än läsningen, men X har svårt med lästalen. Även engelskan är svår. Hemma är X en aktiv kille som tycker om att vara utomhus. Han spelar också gärna TV-spel.
X har under hela skoltiden haft läs- och skrivsvårigheter som uppmärksammats. Under de första skolåren hade han en lågstadielärare som arbetade strukturerat med den första läsinlärningen och X fick också specialundervisning av specialläraren på skolan. I årskurs 3 gjordes en lässcreening med hela klassen. XX fick låga resultat på dem. I klassen arbetade de efter screeningen med en intensivläsningsperiod, för att få upp den generella läsförmågan. Samtliga elever, även XX, förbättrade sin läsförmåga under denna period. X har under hela skoltiden dessutom fått mycket stöd hemifrån med läsningen, särskilt av farmor som arbetar på bibliotek och mormor som arbetat som speciallärare.
Trots dessa insatser har inte X fått flyt i läsningen och i början på årskurs 4 fanns frågeställning om en utvecklingsbedömning på grund av Xs svårigheter med de teoretiska skolämnena. En ITPA gjordes för att kartlägga Xs starka och svaga sidor så att inlärningen skulle gå via de starka kanalerna. ITPA-testet används bland annat i utredningar med syfte att hjälpa barn med talsvårigheter, inlärningssvårigheter och språksvårigheter, t ex dyslexi. Det ger en bild av barns språkliga, perceptuella och kognitiva förmågor. Testet innehåller flera deltest som bland annat mäter förmåga att ta in och bearbeta auditiv och visuell information, språkliga förmågor samt arbetsminne.
Resultatet från ITPA visade att X har mycket goda organiserande förmågor, han har lätt för att bearbeta information och logiskt sätta dem samman till helheter och sammanhang inom såväl den auditiva som den visuella kanalen. Däremot hade han svårigheter inom arbetsminnet, (ITPA mäter korttidsminne, inget egentligt arbetsminnestest finns med) samt med den vokala uttrycksförmågan. I skolsammanhang innebär svårigheter med arbetsminnet att eleven har svårt att lära utantill, vilket ofta försvårar t ex läsinlärningen. X har efter genomförandet av ITPA arbetat med dataprogrammet Minneslek i syfte att träna fonologiskt och visuellt arbetsminne samt koncentrationsförmåga. Att inte ha förmåga att uttrycka sig verbalt påverkar också skolprestationerna eftersom eleven då kan ha svårt att ge uttryck för det han lärt sig. Skolan tolkar ofta expressiva svårigheter som kognitiva, medan eleven egentligen behöver stöd med att få lära sig strategier för hur han strukturerat ska redogöra sina kunskaper. Bra kommentar, viktigt!
Xs långsamma läshastighet i kombination med liten kapacitet i arbetsminnet medför att läxor tar lång tid och kräver mycket energi att genomföra. Trots att X läser på och får stöd av pappa som läser läxorna högt för honom har han svårt att i skolan klara teoretiska prov och läxförhör. Xs svårigheter med uttrycksförmågan påverkar också prestationerna. I Xs familj finns hereditet för läs- och skrivsvårigheter. Xs pappa beskriver att han hade liknande problematik som X under sin skoltid. Xs morfar hade under sin skoltid vad man då kallade ordblindhet. Morfar har fortfarande svårt att läsa längre texter. X hade en sen tal- och språkutveckling. Nu finns inga talsvårigheter kvar, men han fick under förskoletiden, i förskoleklass och årskurs 1 stöd av talpedagog. Syn och hörsel är utan anmärkning. En fördjupad utredning av Xs läsförmåga bedömdes vara av vikt. //
Presentation och tolkning av testresultaten i LOGOS:
X deltar gärna på testningen, arbetar bra och koncentrerat med uppgifterna och resultaten bedöms vara tillförlitliga. X går i årskurs 4. Han har åldersadekvata begåvningsmässiga förmågor skolans bedömning lr psykolog?. Vid tolkningen av resultaten i LOGOS används testnormen för årskurs 4.
Deltest 1; Läsflyt och läsförståelse
Eleven läser högt texter som presenteras på skärmen. Läsflytet mäts i antalet korrekt lästa ord per minut. Efter varje textavsnitt får eleven muntligen besvara frågor om textens innehåll.
Läsflyt
Percentilvärde Ord korrekt 5,5
Percentilvärde Lästid 3,4
Percentilvärde Läsflyt 3,2
X läser mycket långsamt. Han gör också flera läsfel i texten. Många fel är av den typen att textens innehåll förändras, t ex bryggan blirbyggde, andades blir Anders, började blir böjde, halade blir hade, rodde blir ropade. Han lägger till småord t ex det eller att, och gör så kallade kvalificerade gissningar, semantiska fel, istället för att läsa som det står, läser kärlek när det står glädje. X hoppar över många ändelser och betonar ord fel så att innehållet blir ett annat, t ex helt blir hällt, låg blir log. Med alla dessa felläsningar är det mycket svårt att förstå textens innebörd. Han har ju inte ens läst det som efterfrågas. X rättar inte sig själv och är inte van att reflektera över ordens betydelser. Vid analys av de lingvistiska dimensionerna framkommer att X gör många utelämningar, tillägg, förväxlingar och avledningsfel. Han har svårt att läsa längre och mer komplexa ord, gör många betoningsfel. Han använder ofta en ortografisk lässtrategi, men den fungerar inte tillfredsställande. X har dessutom svårt att hämta ordens korrekta fonologiska identiteter vilket visar att inte heller den fonologiska lässtrategin fungerar tillfredsställande. Percentilvärdet för läsflyt indikerar mycket stora svårigheter med läshastighet och avkodningsförmåga.
Läsförståelse
Percentilvärde Korrekt 4,5
Läsförståelsen är klart nedsatt. De många felläsningarna gör texten svår att förstå och X har svårt att svara på frågor som handlar om sammanhang och samband i texten. Percentilvärdet indikerar mycket stora svårigheter med läsförståelse.
Deltest 2; Hörförståelse
Eleven lyssnar på en inläst text och får efter varje avsnitt muntligen besvara frågor om innehållet.
Percentilvärde Korrekt 91,2
X har en mycket god hörförståelse, han svarar fel endast på en uppgift. Det är endast ett fåtal elever som vid en jämförelse får bättre resultat. Att ta till sig auditiv information är en styrka för X.
Deltest 3; Ordidentifiering
Elevens uppgift är att snabbt och noggrant läsa ord som presenteras i 5 sekunder på skärmen.
Percentilvärde Korrekt 13,4
Percentilvärde R2 0,1
Percentilvärde Effektivitet 0,7
X läser längre ord och ovanliga/lågfrekventa ord mer korrekt än korta ord och vanliga/högfrekventa ord. Min hypotes är att när han tror sig känna igen orden chansar han, så att det ska gå fortare men han gissar oftast fel. När X inte känner igen orden som ordbilder måste han läsa dem mer noggrant och då blir det oftare rätt. Vid en analys av R2-R1 visar det sig att X generellt tar mycket lång tid på sig att svara, men det finns en klar skillnad i tid mellan kortare och vanligare ord respektive längre och ovanligare, vilket styrker hypotesen om gissningsstrategin. Det tar mycket lång tid från det att X börjar läsa ordet tills det är klart, den fonologiska lässtrategin är inte automatiserad. Komplexa ord, med t ex flera konsonanter i rad, har X mycket svårt för att läsa. Läsfelen består i huvudsak av visuella fel, förväxlingar, utelämningar och avledningsfel. X har mycket stora svårigheter med ordidentifiering, med percentilvärden mycket nära 0.
Deltest 4; Fonologisk läsning
Eleven läser snabbt och korrekt nonsensord som presenteras i 5 sekunder på skärmen.
Percentilvärde Korrekt 1,0
Percentilvärde R2 0,0
Percentilvärde Effektivitet 0,0
När det handlar om nonsensord, påhittade ord utan betydelse, är det verkligen nonsens för X, han får ihop det endast vid 14 tillfällen av 24, och då framför allt med korta ord som följer enkel, regelbunden, ljudenlig stavning. Han gör även här flera förväxlingar. En analys av R2-R1 visar att X generellt svarar snabbare på nonsensord än riktiga ord i deltest 3, men nu ger han upp snabbare när orden i sig inte ger honom några innehållsmässiga ledtrådar och han verkligen måste avkoda dem fonologiskt. Den fonologiska avkodningsstrategin är inte automatiserad. Resultaten indikerar att X har mycket stora fonologiska lässvårigheter. Antalet korrekta svar är så lågt att effektivitetsperc inte blir tillförlitlig, asteriskmarkerat*
Deltest 5; Ortografisk läsning
Eleven avläser snabbt och korrekt ord som presenteras i 200 millisekunder på skärmen.
Percentilvärde Korrekt 2,5
Percentilvärde R2 2,5
Percentilvärde Effektivitet 2,6
Här får X 24 rätt av 36 uppgifter. Han behöver lång tid på sig. Effektivitetspercentilen blir 2,6, vilket indikerar mycket stora svårigheter. X har inte automatiserat ordbilder eller delar av ord. Han har automatiserat endast ett fåtal vanligt förekommande ord. Sämst resultat när man jämför med korrekthet och svarstid får X på korta och vanliga/högfrekventa ord, det vill säga ord som han tror sig kunna avläsa snabbt och säkert men han avläser fel eftersom han inte känner igen ordet som en bild och inte heller ljudar ihop det. Även här märks hans gissningsstrategi, en otillfredsställande ortografisk lässtrategi.
Deltest 6; Bokstavsläsning
Eleven säger bokstavens namn så snabbt som möjligt.
Percentilvärde R1 3,0
X kan bokstäverna, han vet hur det ser ut och vilket ljud som är kopplat till bokstaven. X har alla rätt, men det tar lång tid för honom att svara, därav den mycket låga effektivitetspercentilen på 3,0. Till analys/X får lägre resultat på alla deltest där han ska svara snabbt på tid och har även med andra test lägre resultat på uppgifter som kräver verbal respons. Det är viktigt att se till helhetsbilden./ I slutet på övningen var svarstiderna ännu längre. Han hade svårt att upprätthålla samma koncentration och uppgiftsfokusering genom hela deltestet.
Deltest 7; Grafem-fonem-omkodning
Eleven ljudar en bokstav eller bokstavsgrupp, säger hur den låter, så snabbt som möjligt.
Percentilvärde Korrekt 2,0
Percentilvärde R1 43,0
Percentilvärde Effektivitet 5,4
X klarar samtliga enskilda bokstavsljud. Effektivitetspercentilvärdet för de enskilda ljuden är 45,8, ett bra värde. Han har inte automatiserat några bokstavskombinationer och vet inte hur de låter. Antalet korrekta svar är så lågt att effektivitetsperc inte blir tillförlitlig, asteriskmarkerat*
Till analys/När X skriver stavar han ljudenligt och har inte lagt märke till ord med ljudstridig stavning./För att inte känna ett för stort misslyckande skakade han ibland på huvudet när det kom bokstavskombinationer och jag tryckte bort den innan den försvann med ett ljud. X upplevde det som ett nederlag när han inte klarade att svara inom utsatt tid.
Deltest 8; Fonemsyntes
Eleven får höra fonemljud och ska binda samman, ljuda, dem till ord så snabbt som möjligt.
Percentilvärde Korrekt 37,4
Percentilvärde R2 3,8
Percentilvärde Effektivitet 13,2
X klarar 8 ord av 12 uppgifter och använder lång tid från det ljuden presenterats tills han avgett svaret (R2). X har framför allt svårt med längre ord och ord han inte känner igen på en gång som fonologiska enheter, ovanligare ord. När han ljudar ihop använder han ibland fel betoning och hör då inte vilket ordet blir. Han kan inte ändra betoningen för att komma på ordet. Jag upplevde att han på vissa ord hade tur, han gissade utan att vara säker på ordet och det blev rätt. Att sätta samman ljud är en stor svårighet för X.
Deltest 9; Fonemanalys
Eleven får höra ett ord i taget och ska lyssna efter sista ljudet i ordet eller samtliga ljud i rätt ordningsföljd. Eleven svarar så snabbt som möjligt genom att ljud bokstäverna, säga hur bokstäverna låter.
Percentilvärde Korrekt 100,0
Percentilvärde R2 0,6
Percentilvärde Effektivitet 3,2
X klarar att lyssna ut ljuden i ord, men det tar mycket lång tid för honom. Han klarar samtliga uppgifter, men behöver själv ljuda hela ordet för att kunna svara vilket ljud som kommer sist. Han visualiserar inte orden i sitt inre och klarar inte att svara snabbt och säkert direkt på avlyssningen. X har stora svårigheter med att analysera ljud i ord.
Deltest 10; Fonologiskt korttidsminne
Eleven upprepar talserier i rätt ordningsföljd med gradvis ökande antal siffror.
Percentilvärde Korrekt 35,3
Vid tidigare testning av fonologiskt korttidsminne med ITPA motsvarade Xs resultat staninevärde 2, vilket indikerade en stor svårighet. Han har arbetat med dataprogrammet Minneslek för att träna koncentrationsförmåga och arbetsminnekapacitet. Nu presterar X bättre och får percentilvärde 35,3, ett resultat som står sig bättre jämfört med jämnåriga. Tidigare klarade X att hålla tre fonologiska enheter i minnet, nu klarar han fyra.
Till analys/ Ojämnheten i resultat mellan olika test kan också till viss del även förklaras av bristande och ojämn uppmärksamhet- och vakenhetsgrad. Presentationen av testet spelar också roll, LOGOSsituationen med lurar, uppmärksamhet på skärmen etc leder ofta till större koncentration och bättre resultat än exv. ITPA;s manuellt presenterade. Ibland fungerar det bättre, andra gånger sämre. En svårighet med att hålla kvar tillfällig fonologisk information, det man gör när man läser genom att ljuda, påverkar negativt en fonologisk lässtrategi. Eleven glömmer då början på ordet när han kommer till slutet./
Deltest 11; Att skilja mellan ord och homofona icke-ord
Två ord, som båda uttalas lika men där bara det ena är korrekt stavat, presenteras på skärmen. Eleven bedömer snabbt vilket ord som är rättstavat genom knapptryckning på tangentbordet.
Percentilvärde Korrekt 25,6
Percentilvärde R1 79,4
Percentilvärde Effektivitet 61,0
X har ingen naturlig fallenhet att visuellt känna igen hur ord ser ut, deras ortografiska bild. X saknar inre minnesbilder av orden att återkalla från långtidsminnet. Han chansar istället och svarar mycket snabbt och får då ett effektivitetspercentilvärde som är riktigt bra, 61,0. Tack vare gissningsmöjligheten som är hög, 50%X har ingen fungerande ortografisk lässtrategi, men tror att han klarar att känna igen många ord, men han gissar även här.
Deltest 12; Visuell analys
Två rader med versaler presenteras på skärmen. Eleven jämför snabbt raderna med bokstäver och bedömer om de är lika eller olika genom knapptryckning på tangentbordet.
Percentilvärde Korrekt 43,5
Percentilvärde R1 91,2
Percentilvärde Effektivitet 90,8
X är snabb och säker på att visuellt bedöma rader med bokstäver. gissningsmöjligheten på 50% måste ändå tänkas in Han har inte visuella svårigheter och är snabb när uppgiften inte kräver att han ska läsa för att kunna prestera.
Deltest 13; Fonologisk diskriminering
Två ord som låter lika eller nästan lika hörs i högtalarna. Eleven bedömer om de låter lika eller olika genom knapptryckning på tangentbordet.
Percentilvärde Korrekt 77,4
Percentilvärde R1 26,1
Percentilvärde Effektivitet 29,5 gissningsmöjlighet 50%
X hör om ord låter lika eller olika, men arbetar något långsamt. Det tar längre tid för X än för andra barn i samma ålder att bearbeta fonologiska uppgifter. Att lyssna kräver energi och går inte automatiskt. Percentilvärdet för effektiviteten hamnar precis strax under 30. På vissa ordpar med olika ord behövde X använda väsentligt längre tid för att avgöra skillnaden. Vid en uppföljande testning är det intressant om jämföra svarstiderna för att undersöka om det är några ljud X har svårare att höra än andra, eller om det var en tillfällighet att det tog längre tid på just dessa ordpar.
Deltest 14; Snabb benämning av kända föremål
Eleven benämner snabbt och korrekt ord för bilder som presenteras i rader på skärmen.
Percentilvärde Lästid 15,3
Det tar lång tid för X att genomföra uppgiften. Han uppvisar här, liksom i flera andra deltest, en svårighet att snabbt aktivera fonologiska enheter från långtidsminnet.
Deltest 15; Begreppsförståelse
Eleven förklarar muntligt ords betydelse.
Percentilvärde Korrekt 67,1
X har en god begreppsförståelse. Han kan förklara de flesta orden i testet.
Deltest 16; Muntlig reaktionstid
Eleven anger verbalt om tärningen som presenteras på skärmen har en eller två prickar i syfte att mäta elevens förmåga att snabbt bearbeta information muntligt.
Percentilvärde R1 15,3
X tar lång tid på sig att bearbeta information och muntligt ge respons. Det behöver man ta hänsyn till vid analys av hela testet.
Deltest 17; Manuell reaktionstid
Eleven anger med knapptryckning om pilen som presenteras på skärmen pekar åt höger eller vänster i syfte att mäta elevens förmåga att snabbt bearbeta information manuellt.
Percentilvärde R1 21,9
I andra deltest uppvisar X en förvånansvärd snabbhet vad gäller uppgifter han besvarar manuellt. Detta deltest var bland det första han gjorde. Ska göras sist? Han ville vara säker på att svara rätt och arbetade långsammare än han uppvisade i övrigt. Han kunde eventuellt också vara nervös för själva testsituationen och av den anledningen inte prestera det bästa han kan.
Bra att du ger kompensationen så stort utrymme!
CERTIFIERINGSRAPPORT LOGOS
Allmän information och tolkningsförklaringar
LOGOS från Logometrica: Ett datorbaserat standardiserat, diagnostiskt lästest som baseras på modern läsforskning. LOGOS används i syfte att identifiera personer med allmänna eller specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Testet innehåller flera deltest som bland annat mäter läsförståelse, hörförståelse, läsflyt/lästempo, avkodningsfärdigheter utifrån fonologiska (ljudmässiga) och ortografiska (ord- och stavelsemässiga) aspekter samt läsrelaterade färdigheter som arbetsminne och begreppsförståelse. Testet kartlägger detaljerat lässvårigheterna samt ger anvisningar och konkreta pedagogiska förslag till hur lärarna ska rikta sina insatser för att hjälpa eleverna på bästa möjliga sätt. Resultatet av dessa riktade insatser mäts vid ett nytt testtillfälle och synliggörs därefter i ett effektdiagram. Testet är utprovat för elever i årskurs 3-5, samt årskurs 6 och 8 och gymnasiets första årskurs.
I tolkningen av testresultaten anges percentilvärden som mått på rangordningen av prestationen. Med detta menas att den elev som presterar ett resultat med percentil 20 på ett deltest, där presterar 80 procent av andra personer i samma åldersgrupp bättre. Vid bedömning av resultatet är värden under percentil 30 att anse som måttliga svårigheter och värden under percentil 15 som allvarliga. Dessa kriterier är emellertid att betrakta som subjektiva utvalda punkter på en kontinuerlig skala och resultaten måste tolkas utifrån en helhetsbedömning av eleven.
Reaktionstiden på deltesten anges som R1 där testet mäter hur lång tid (i sekunder) eleven använder från det att stimulus har presenterats till dess att svaret börjar anges. R2 mäter den tid som eleven använder från det att stimulus har presenterats till dess att svaret är färdig angivet. Skillnaden, R2 — R1, är den tid som det tar för eleven att säga svaret. Effektivitetsvärdet anges vid de deltest som kartlägger både antal korrekta ord och reaktionstiden. Ok presentation
Personuppgifter
Elev: X, 10 år 4 månader
Klass: 4
Uppgiftsdel: 3-5
Testnorm: Klass 4
Testdatum: 2009-11-17
Specialpedagog: V. W.
Bakgrund Bra bakgrund, kan sammanfattas//X går i årskurs 4. Han är en 10-årig kille, med många kompisar i klassen. Han bor med sin pappa på en gård utanför samhället och träffar mamman varannan helg. X trivs i skolan och har sällan skolfrånvaro. Bäst gillar X idrott och praktiskt estetiska ämnen. Han tycker inte om att läsa eller skriva och undviker helst sådana aktiviteter. Matematiken fungerar bättre i skolan än läsningen, men X har svårt med lästalen. Även engelskan är svår. Hemma är X en aktiv kille som tycker om att vara utomhus. Han spelar också gärna TV-spel.
X har under hela skoltiden haft läs- och skrivsvårigheter som uppmärksammats. Under de första skolåren hade han en lågstadielärare som arbetade strukturerat med den första läsinlärningen och X fick också specialundervisning av specialläraren på skolan. I årskurs 3 gjordes en lässcreening med hela klassen. XX fick låga resultat på dem. I klassen arbetade de efter screeningen med en intensivläsningsperiod, för att få upp den generella läsförmågan. Samtliga elever, även XX, förbättrade sin läsförmåga under denna period. X har under hela skoltiden dessutom fått mycket stöd hemifrån med läsningen, särskilt av farmor som arbetar på bibliotek och mormor som arbetat som speciallärare.
Trots dessa insatser har inte X fått flyt i läsningen och i början på årskurs 4 fanns frågeställning om en utvecklingsbedömning på grund av Xs svårigheter med de teoretiska skolämnena. En ITPA gjordes för att kartlägga Xs starka och svaga sidor så att inlärningen skulle gå via de starka kanalerna. ITPA-testet används bland annat i utredningar med syfte att hjälpa barn med talsvårigheter, inlärningssvårigheter och språksvårigheter, t ex dyslexi. Det ger en bild av barns språkliga, perceptuella och kognitiva förmågor. Testet innehåller flera deltest som bland annat mäter förmåga att ta in och bearbeta auditiv och visuell information, språkliga förmågor samt arbetsminne.
Resultatet från ITPA visade att X har mycket goda organiserande förmågor, han har lätt för att bearbeta information och logiskt sätta dem samman till helheter och sammanhang inom såväl den auditiva som den visuella kanalen. Däremot hade han svårigheter inom arbetsminnet, (ITPA mäter korttidsminne, inget egentligt arbetsminnestest finns med) samt med den vokala uttrycksförmågan. I skolsammanhang innebär svårigheter med arbetsminnet att eleven har svårt att lära utantill, vilket ofta försvårar t ex läsinlärningen. X har efter genomförandet av ITPA arbetat med dataprogrammet Minneslek i syfte att träna fonologiskt och visuellt arbetsminne samt koncentrationsförmåga. Att inte ha förmåga att uttrycka sig verbalt påverkar också skolprestationerna eftersom eleven då kan ha svårt att ge uttryck för det han lärt sig. Skolan tolkar ofta expressiva svårigheter som kognitiva, medan eleven egentligen behöver stöd med att få lära sig strategier för hur han strukturerat ska redogöra sina kunskaper. Bra kommentar, viktigt!
Xs långsamma läshastighet i kombination med liten kapacitet i arbetsminnet medför att läxor tar lång tid och kräver mycket energi att genomföra. Trots att X läser på och får stöd av pappa som läser läxorna högt för honom har han svårt att i skolan klara teoretiska prov och läxförhör. Xs svårigheter med uttrycksförmågan påverkar också prestationerna. I Xs familj finns hereditet för läs- och skrivsvårigheter. Xs pappa beskriver att han hade liknande problematik som X under sin skoltid. Xs morfar hade under sin skoltid vad man då kallade ordblindhet. Morfar har fortfarande svårt att läsa längre texter. X hade en sen tal- och språkutveckling. Nu finns inga talsvårigheter kvar, men han fick under förskoletiden, i förskoleklass och årskurs 1 stöd av talpedagog. Syn och hörsel är utan anmärkning. En fördjupad utredning av Xs läsförmåga bedömdes vara av vikt. //
Presentation och tolkning av testresultaten i LOGOS:
X deltar gärna på testningen, arbetar bra och koncentrerat med uppgifterna och resultaten bedöms vara tillförlitliga. X går i årskurs 4. Han har åldersadekvata begåvningsmässiga förmågor skolans bedömning lr psykolog?. Vid tolkningen av resultaten i LOGOS används testnormen för årskurs 4.
Deltest 1; Läsflyt och läsförståelse
Eleven läser högt texter som presenteras på skärmen. Läsflytet mäts i antalet korrekt lästa ord per minut. Efter varje textavsnitt får eleven muntligen besvara frågor om textens innehåll.
Läsflyt
Percentilvärde Ord korrekt 5,5
Percentilvärde Lästid 3,4
Percentilvärde Läsflyt 3,2
X läser mycket långsamt. Han gör också flera läsfel i texten. Många fel är av den typen att textens innehåll förändras, t ex bryggan blirbyggde, andades blir Anders, började blir böjde, halade blir hade, rodde blir ropade. Han lägger till småord t ex det eller att, och gör så kallade kvalificerade gissningar, semantiska fel, istället för att läsa som det står, läser kärlek när det står glädje. X hoppar över många ändelser och betonar ord fel så att innehållet blir ett annat, t ex helt blir hällt, låg blir log. Med alla dessa felläsningar är det mycket svårt att förstå textens innebörd. Han har ju inte ens läst det som efterfrågas. X rättar inte sig själv och är inte van att reflektera över ordens betydelser. Vid analys av de lingvistiska dimensionerna framkommer att X gör många utelämningar, tillägg, förväxlingar och avledningsfel. Han har svårt att läsa längre och mer komplexa ord, gör många betoningsfel. Han använder ofta en ortografisk lässtrategi, men den fungerar inte tillfredsställande. X har dessutom svårt att hämta ordens korrekta fonologiska identiteter vilket visar att inte heller den fonologiska lässtrategin fungerar tillfredsställande. Percentilvärdet för läsflyt indikerar mycket stora svårigheter med läshastighet och avkodningsförmåga.
Läsförståelse
Percentilvärde Korrekt 4,5
Läsförståelsen är klart nedsatt. De många felläsningarna gör texten svår att förstå och X har svårt att svara på frågor som handlar om sammanhang och samband i texten. Percentilvärdet indikerar mycket stora svårigheter med läsförståelse.
Deltest 2; Hörförståelse
Eleven lyssnar på en inläst text och får efter varje avsnitt muntligen besvara frågor om innehållet.
Percentilvärde Korrekt 91,2
X har en mycket god hörförståelse, han svarar fel endast på en uppgift. Det är endast ett fåtal elever som vid en jämförelse får bättre resultat. Att ta till sig auditiv information är en styrka för X.
Deltest 3; Ordidentifiering
Elevens uppgift är att snabbt och noggrant läsa ord som presenteras i 5 sekunder på skärmen.
Percentilvärde Korrekt 13,4
Percentilvärde R2 0,1
Percentilvärde Effektivitet 0,7
X läser längre ord och ovanliga/lågfrekventa ord mer korrekt än korta ord och vanliga/högfrekventa ord. Min hypotes är att när han tror sig känna igen orden chansar han, så att det ska gå fortare men han gissar oftast fel. När X inte känner igen orden som ordbilder måste han läsa dem mer noggrant och då blir det oftare rätt. Vid en analys av R2-R1 visar det sig att X generellt tar mycket lång tid på sig att svara, men det finns en klar skillnad i tid mellan kortare och vanligare ord respektive längre och ovanligare, vilket styrker hypotesen om gissningsstrategin. Det tar mycket lång tid från det att X börjar läsa ordet tills det är klart, den fonologiska lässtrategin är inte automatiserad. Komplexa ord, med t ex flera konsonanter i rad, har X mycket svårt för att läsa. Läsfelen består i huvudsak av visuella fel, förväxlingar, utelämningar och avledningsfel. X har mycket stora svårigheter med ordidentifiering, med percentilvärden mycket nära 0.
Deltest 4; Fonologisk läsning
Eleven läser snabbt och korrekt nonsensord som presenteras i 5 sekunder på skärmen.
Percentilvärde Korrekt 1,0
Percentilvärde R2 0,0
Percentilvärde Effektivitet 0,0
När det handlar om nonsensord, påhittade ord utan betydelse, är det verkligen nonsens för X, han får ihop det endast vid 14 tillfällen av 24, och då framför allt med korta ord som följer enkel, regelbunden, ljudenlig stavning. Han gör även här flera förväxlingar. En analys av R2-R1 visar att X generellt svarar snabbare på nonsensord än riktiga ord i deltest 3, men nu ger han upp snabbare när orden i sig inte ger honom några innehållsmässiga ledtrådar och han verkligen måste avkoda dem fonologiskt. Den fonologiska avkodningsstrategin är inte automatiserad. Resultaten indikerar att X har mycket stora fonologiska lässvårigheter. Antalet korrekta svar är så lågt att effektivitetsperc inte blir tillförlitlig, asteriskmarkerat*
Deltest 5; Ortografisk läsning
Eleven avläser snabbt och korrekt ord som presenteras i 200 millisekunder på skärmen.
Percentilvärde Korrekt 2,5
Percentilvärde R2 2,5
Percentilvärde Effektivitet 2,6
Här får X 24 rätt av 36 uppgifter. Han behöver lång tid på sig. Effektivitetspercentilen blir 2,6, vilket indikerar mycket stora svårigheter. X har inte automatiserat ordbilder eller delar av ord. Han har automatiserat endast ett fåtal vanligt förekommande ord. Sämst resultat när man jämför med korrekthet och svarstid får X på korta och vanliga/högfrekventa ord, det vill säga ord som han tror sig kunna avläsa snabbt och säkert men han avläser fel eftersom han inte känner igen ordet som en bild och inte heller ljudar ihop det. Även här märks hans gissningsstrategi, en otillfredsställande ortografisk lässtrategi.
Deltest 6; Bokstavsläsning
Eleven säger bokstavens namn så snabbt som möjligt.
Percentilvärde R1 3,0
X kan bokstäverna, han vet hur det ser ut och vilket ljud som är kopplat till bokstaven. X har alla rätt, men det tar lång tid för honom att svara, därav den mycket låga effektivitetspercentilen på 3,0. Till analys/X får lägre resultat på alla deltest där han ska svara snabbt på tid och har även med andra test lägre resultat på uppgifter som kräver verbal respons. Det är viktigt att se till helhetsbilden./ I slutet på övningen var svarstiderna ännu längre. Han hade svårt att upprätthålla samma koncentration och uppgiftsfokusering genom hela deltestet.
Deltest 7; Grafem-fonem-omkodning
Eleven ljudar en bokstav eller bokstavsgrupp, säger hur den låter, så snabbt som möjligt.
Percentilvärde Korrekt 2,0
Percentilvärde R1 43,0
Percentilvärde Effektivitet 5,4
X klarar samtliga enskilda bokstavsljud. Effektivitetspercentilvärdet för de enskilda ljuden är 45,8, ett bra värde. Han har inte automatiserat några bokstavskombinationer och vet inte hur de låter. Antalet korrekta svar är så lågt att effektivitetsperc inte blir tillförlitlig, asteriskmarkerat*
Till analys/När X skriver stavar han ljudenligt och har inte lagt märke till ord med ljudstridig stavning./För att inte känna ett för stort misslyckande skakade han ibland på huvudet när det kom bokstavskombinationer och jag tryckte bort den innan den försvann med ett ljud. X upplevde det som ett nederlag när han inte klarade att svara inom utsatt tid.
Deltest 8; Fonemsyntes
Eleven får höra fonemljud och ska binda samman, ljuda, dem till ord så snabbt som möjligt.
Percentilvärde Korrekt 37,4
Percentilvärde R2 3,8
Percentilvärde Effektivitet 13,2
X klarar 8 ord av 12 uppgifter och använder lång tid från det ljuden presenterats tills han avgett svaret (R2). X har framför allt svårt med längre ord och ord han inte känner igen på en gång som fonologiska enheter, ovanligare ord. När han ljudar ihop använder han ibland fel betoning och hör då inte vilket ordet blir. Han kan inte ändra betoningen för att komma på ordet. Jag upplevde att han på vissa ord hade tur, han gissade utan att vara säker på ordet och det blev rätt. Att sätta samman ljud är en stor svårighet för X.
Deltest 9; Fonemanalys
Eleven får höra ett ord i taget och ska lyssna efter sista ljudet i ordet eller samtliga ljud i rätt ordningsföljd. Eleven svarar så snabbt som möjligt genom att ljud bokstäverna, säga hur bokstäverna låter.
Percentilvärde Korrekt 100,0
Percentilvärde R2 0,6
Percentilvärde Effektivitet 3,2
X klarar att lyssna ut ljuden i ord, men det tar mycket lång tid för honom. Han klarar samtliga uppgifter, men behöver själv ljuda hela ordet för att kunna svara vilket ljud som kommer sist. Han visualiserar inte orden i sitt inre och klarar inte att svara snabbt och säkert direkt på avlyssningen. X har stora svårigheter med att analysera ljud i ord.
Deltest 10; Fonologiskt korttidsminne
Eleven upprepar talserier i rätt ordningsföljd med gradvis ökande antal siffror.
Percentilvärde Korrekt 35,3
Vid tidigare testning av fonologiskt korttidsminne med ITPA motsvarade Xs resultat staninevärde 2, vilket indikerade en stor svårighet. Han har arbetat med dataprogrammet Minneslek för att träna koncentrationsförmåga och arbetsminnekapacitet. Nu presterar X bättre och får percentilvärde 35,3, ett resultat som står sig bättre jämfört med jämnåriga. Tidigare klarade X att hålla tre fonologiska enheter i minnet, nu klarar han fyra.
Till analys/ Ojämnheten i resultat mellan olika test kan också till viss del även förklaras av bristande och ojämn uppmärksamhet- och vakenhetsgrad. Presentationen av testet spelar också roll, LOGOSsituationen med lurar, uppmärksamhet på skärmen etc leder ofta till större koncentration och bättre resultat än exv. ITPA;s manuellt presenterade. Ibland fungerar det bättre, andra gånger sämre. En svårighet med att hålla kvar tillfällig fonologisk information, det man gör när man läser genom att ljuda, påverkar negativt en fonologisk lässtrategi. Eleven glömmer då början på ordet när han kommer till slutet./
Deltest 11; Att skilja mellan ord och homofona icke-ord
Två ord, som båda uttalas lika men där bara det ena är korrekt stavat, presenteras på skärmen. Eleven bedömer snabbt vilket ord som är rättstavat genom knapptryckning på tangentbordet.
Percentilvärde Korrekt 25,6
Percentilvärde R1 79,4
Percentilvärde Effektivitet 61,0
X har ingen naturlig fallenhet att visuellt känna igen hur ord ser ut, deras ortografiska bild. X saknar inre minnesbilder av orden att återkalla från långtidsminnet. Han chansar istället och svarar mycket snabbt och får då ett effektivitetspercentilvärde som är riktigt bra, 61,0. Tack vare gissningsmöjligheten som är hög, 50%X har ingen fungerande ortografisk lässtrategi, men tror att han klarar att känna igen många ord, men han gissar även här.
Deltest 12; Visuell analys
Två rader med versaler presenteras på skärmen. Eleven jämför snabbt raderna med bokstäver och bedömer om de är lika eller olika genom knapptryckning på tangentbordet.
Percentilvärde Korrekt 43,5
Percentilvärde R1 91,2
Percentilvärde Effektivitet 90,8
X är snabb och säker på att visuellt bedöma rader med bokstäver. gissningsmöjligheten på 50% måste ändå tänkas in Han har inte visuella svårigheter och är snabb när uppgiften inte kräver att han ska läsa för att kunna prestera.
Deltest 13; Fonologisk diskriminering
Två ord som låter lika eller nästan lika hörs i högtalarna. Eleven bedömer om de låter lika eller olika genom knapptryckning på tangentbordet.
Percentilvärde Korrekt 77,4
Percentilvärde R1 26,1
Percentilvärde Effektivitet 29,5 gissningsmöjlighet 50%
X hör om ord låter lika eller olika, men arbetar något långsamt. Det tar längre tid för X än för andra barn i samma ålder att bearbeta fonologiska uppgifter. Att lyssna kräver energi och går inte automatiskt. Percentilvärdet för effektiviteten hamnar precis strax under 30. På vissa ordpar med olika ord behövde X använda väsentligt längre tid för att avgöra skillnaden. Vid en uppföljande testning är det intressant om jämföra svarstiderna för att undersöka om det är några ljud X har svårare att höra än andra, eller om det var en tillfällighet att det tog längre tid på just dessa ordpar.
Deltest 14; Snabb benämning av kända föremål
Eleven benämner snabbt och korrekt ord för bilder som presenteras i rader på skärmen.
Percentilvärde Lästid 15,3
Det tar lång tid för X att genomföra uppgiften. Han uppvisar här, liksom i flera andra deltest, en svårighet att snabbt aktivera fonologiska enheter från långtidsminnet.
Deltest 15; Begreppsförståelse
Eleven förklarar muntligt ords betydelse.
Percentilvärde Korrekt 67,1
X har en god begreppsförståelse. Han kan förklara de flesta orden i testet.
Deltest 16; Muntlig reaktionstid
Eleven anger verbalt om tärningen som presenteras på skärmen har en eller två prickar i syfte att mäta elevens förmåga att snabbt bearbeta information muntligt.
Percentilvärde R1 15,3
X tar lång tid på sig att bearbeta information och muntligt ge respons. Det behöver man ta hänsyn till vid analys av hela testet.
Deltest 17; Manuell reaktionstid
Eleven anger med knapptryckning om pilen som presenteras på skärmen pekar åt höger eller vänster i syfte att mäta elevens förmåga att snabbt bearbeta information manuellt.
Percentilvärde R1 21,9
I andra deltest uppvisar X en förvånansvärd snabbhet vad gäller uppgifter han besvarar manuellt. Detta deltest var bland det första han gjorde. Ska göras sist? Han ville vara säker på att svara rätt och arbetade långsammare än han uppvisade i övrigt. Han kunde eventuellt också vara nervös för själva testsituationen och av den anledningen inte prestera det bästa han kan.
|
INDIKATORER PÅ DYSLEXI |
JA |
NEJ |
|
Låga poäng vid läsning av ord (Ordidentifiering) (3-5, 6-10) |
X |
|
|
Låga poäng på fonologisk läsning (Nonord) (3-5, 6-10) |
X |
|
|
Normala poäng på hörförståelse (3-5, 6-10) |
X |
|
|
Lässvårigheter som kvarstått trots god undervisning (viktig indikator) |
X |
|
|
Dålig läsförståelse (3-5, 6-10) |
X |
|
|
Dålig grafem-fonem-omkodning (3-5) |
X |
|
|
Dålig fonemanalys (3-5) |
X |
|
|
Dålig fonemsyntes (3-5) |
X |
|
|
Brister i fonemisk medvetenhet (6-10) |
|
|
|
Dåligt fonologiskt korttidsminne (3-5, 6-10) |
X |
X |
|
Dåligt arbetsminne (6-10) |
|
|
|
Svårigheter med att snabbt benämna kända föremål och tal (3-5, 6-10) |
X |
|
|
Dålig ortografisk avkodningsfärdighet (3-5, 6-10) |
X |
|
|
|
|
|
|
Andra symtom |
|
|
|
Svårigheterna finns i familjen |
X |
|
|
Försenad språkutveckling |
X |
|
|
Svårigheter att uttala komplicerade ord |
X |
|
|
Dålig rättstavning |
X |
|
|
|
|
|
|
SUMMA: …………………………………………………………………… |
14,5 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Noteringar: Ojämna resultat på fonologiskt arbetsminne, percentil 35,3 |
|
|
|
på LOGOS, men staninepoäng 2 på ITPA. Förmågan varierar med dagsform, |
|
|
|
men har även tränats under en intensivperiod av fem veckor före LOGOS-testning. |
|
|
|
|
|
|
Sammanfattande bedömning av läsfärdighet samt förslag till pedagogiska åtgärder
Sammantaget indikerar resultaten att X har grava specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Han har svårt med alla uppgifter som bygger på att han ska laborera med ljud. X arbetar generellt långsamt, men även med hänsyn tagen till det läser han mycket långsamt, utan prosodi och med många felläsningar. Läsningen är inte automatiserad, X har endast automatiserat vissa ord som förekommer ofta i text. Vid läsning av text gör X många olika sorters felläsningar som alla bidrar till att textens innebörd ändras så till den grad att det försvårar läsförståelsen markant.
X använder en kombination av fonologisk- och ortografisk lässtrategi beroende på om han tror sig känna igen orden han läser eller inte. Ingen av lässtrategierna fungerar tillfredsställande och läsfärdigheten ligger långt under vad som kan förväntas utifrån hans ålder. X har generellt goda visuella förmågor, men har svårigheter med alla uppgifter som kräver en fonologisk bearbetning.
Åtgärder:
X behöver fortsatt specialundervisning i läsning och skrivning. Han behöver träna på att känna igen ord och högfrekventa ortografiska stavelser/mönster/ändelser, för att öka läshastigheten, men också öka korrektheten i läsningen för att förstå mer av texten. X behöver arbeta med stavning av vanliga ord, att jämföra homofona ord och beskriva skillnaderna för att lära sig mer om hur ord stavas och hur man läser dem snabbt och säkert. Han behöver också arbeta aktivt med ljudstridiga stavningskombinationer/komplexa grafem, vilket krävs för en god avkodningsförmåga. Att lära sig avkoda ord i stavelser/morfem istället för grafem kan vara ett sätt för X att bli säkrare, då metoden tar hänsyn till hans svårighet med fonemsyntes och ojämna fonologiska korttidsminne. Avkodningen blir enklare och mer effektiv när eleven utgår från större enheter än enskilda ljud. För att utveckla läsflytet kan man arbeta med assisterad högläsning och repeterad läsning.
Eftersom X klarar att analysera ljud i ord kan han arbeta med orden genom att skriva. Korsord är ett sätt att öka medvetenheten om ljuden. Skriftlig fonemanalys är till skillnad från fonemsyntes minnesstödjande, då eleven inte behöver hålla bokstäverna kvar i arbetsminnet när de väl är nedskrivna.
X behöver förutom träning även mycket läs- och skrivkompensation. Det är viktigt att vid varje lästillfälle fundera på om det är upplevelsen, inlärningen eller träningen som ligger i fokus. När det handlar om att lästräna ska X läsa, men är det något han ska lära sig, förstå eller få en läsupplevelse av, ska han få lyssna till den. X har en mycket god förmåga att förstå det han hör, vilket är en styrka med tanke på de kompensatoriska smarta verktyg som finns idag. X har heller inga begåvningsmässiga inlärningshinder. Det är viktigt att X finner glädje till läsupplevelser och får hjälp att hitta böcker som utmanar på hans utvecklingsnivå. Med talböcker har han möjlighet att läsa böcker på en helt annan nivå än tidigare.
Skolans läromedel finns ofta i inläst form och bör göras tillgängliga för X. Hemma kan man gärna läsa text högt och därefter diskutera den inför läxor och prov. Via skoldatateket kan en bärbar dator med Claro Read talsyntes samt skanningsfunktion lånas på prov. Även rättstavningsprogrammen Stava Rex och Spell Right kan prövas som kompensatoriska smarta verktyg.
Förslag till pedagogiska åtgärder i åtgärdsprogram
Klasslärare och speciallärare ska tillsammans med föräldrar kontakta skoldatateket för lån av dator med kompensatoriska smarta verktyg. Skoldatateket tillhandahåller bärbar dator med programvaror under en låneperiod av tre veckor, samt utbildning av programmen för skola och hem. Efter prövotiden utvärderas arbetssättet och om det faller väl ut införskaffar skolan en personlig dator för eleven att använda i skolan och i hemmet för bland annat läxläsning.
Skolbiblioteket har tillsammans med skoldatateket talbokstillstånd och kan ladda ner talböcker i Daisy-format via TPB, www.tpb.se, till X. X kan lyssna på och även följa med i texten (om det är en fulltext-Daisy) på datorn. Om det finns behov kan en bärbar Daisy-spelare lånas på skoldatateket.
Ett åtgärdsprogram ska upprättas i samarbete mellan hem och skola. Det ska utvärderas och omarbetas med 4-6 veckors mellanrum för att följa Xs utveckling.
Andra test/bedömningar
En uppföljning med LOGOS för att mäta effekterna av lästräningen i maj 2010.
Sammantaget indikerar resultaten att X har grava specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Han har svårt med alla uppgifter som bygger på att han ska laborera med ljud. X arbetar generellt långsamt, men även med hänsyn tagen till det läser han mycket långsamt, utan prosodi och med många felläsningar. Läsningen är inte automatiserad, X har endast automatiserat vissa ord som förekommer ofta i text. Vid läsning av text gör X många olika sorters felläsningar som alla bidrar till att textens innebörd ändras så till den grad att det försvårar läsförståelsen markant.
X använder en kombination av fonologisk- och ortografisk lässtrategi beroende på om han tror sig känna igen orden han läser eller inte. Ingen av lässtrategierna fungerar tillfredsställande och läsfärdigheten ligger långt under vad som kan förväntas utifrån hans ålder. X har generellt goda visuella förmågor, men har svårigheter med alla uppgifter som kräver en fonologisk bearbetning.
Åtgärder:
X behöver fortsatt specialundervisning i läsning och skrivning. Han behöver träna på att känna igen ord och högfrekventa ortografiska stavelser/mönster/ändelser, för att öka läshastigheten, men också öka korrektheten i läsningen för att förstå mer av texten. X behöver arbeta med stavning av vanliga ord, att jämföra homofona ord och beskriva skillnaderna för att lära sig mer om hur ord stavas och hur man läser dem snabbt och säkert. Han behöver också arbeta aktivt med ljudstridiga stavningskombinationer/komplexa grafem, vilket krävs för en god avkodningsförmåga. Att lära sig avkoda ord i stavelser/morfem istället för grafem kan vara ett sätt för X att bli säkrare, då metoden tar hänsyn till hans svårighet med fonemsyntes och ojämna fonologiska korttidsminne. Avkodningen blir enklare och mer effektiv när eleven utgår från större enheter än enskilda ljud. För att utveckla läsflytet kan man arbeta med assisterad högläsning och repeterad läsning.
Eftersom X klarar att analysera ljud i ord kan han arbeta med orden genom att skriva. Korsord är ett sätt att öka medvetenheten om ljuden. Skriftlig fonemanalys är till skillnad från fonemsyntes minnesstödjande, då eleven inte behöver hålla bokstäverna kvar i arbetsminnet när de väl är nedskrivna.
X behöver förutom träning även mycket läs- och skrivkompensation. Det är viktigt att vid varje lästillfälle fundera på om det är upplevelsen, inlärningen eller träningen som ligger i fokus. När det handlar om att lästräna ska X läsa, men är det något han ska lära sig, förstå eller få en läsupplevelse av, ska han få lyssna till den. X har en mycket god förmåga att förstå det han hör, vilket är en styrka med tanke på de kompensatoriska smarta verktyg som finns idag. X har heller inga begåvningsmässiga inlärningshinder. Det är viktigt att X finner glädje till läsupplevelser och får hjälp att hitta böcker som utmanar på hans utvecklingsnivå. Med talböcker har han möjlighet att läsa böcker på en helt annan nivå än tidigare.
Skolans läromedel finns ofta i inläst form och bör göras tillgängliga för X. Hemma kan man gärna läsa text högt och därefter diskutera den inför läxor och prov. Via skoldatateket kan en bärbar dator med Claro Read talsyntes samt skanningsfunktion lånas på prov. Även rättstavningsprogrammen Stava Rex och Spell Right kan prövas som kompensatoriska smarta verktyg.
Förslag till pedagogiska åtgärder i åtgärdsprogram
- Pedagoger på skolan inbjuds till skoldatatekets föreläsningskarneval kring läs- och skrivsvårigheter hösten 2010, i syfte att förändra attityder och förhållningssätt till mediakompetens och kompenserande smarta verktyg, samt öka kunskapen om läs- och skrivsvårigheter.
- Visa filmen En värld av möjligheter (www.fdb.nu) i klassen för att skapa förståelse för läs- och skrivproblematik. Informera om skoldatateket på föräldramöte.
- På lektioner ska X lyssna. Läraren ger kopior av det som skrivs på tavlan. Läs upp texten som står på tavlan. Inlästa läromedelistället för lärobok. Skönlitteratur i Daisy-format för goda läsupplevelser. Samarbete med skolbiblioteket för att hitta lämplig litteratur.
- Talsyntes samt rättstavningsprogram på enskild dator för läs- och skrivstöd att använda på lektioner och för läxläsning. Skanner för att skanna in arbetsblad och därigenom kunna lyssna på texten med talsyntes. Utbildning av kompensatoriska hjälpmedel och programvaror på skoldatateket för elev, lärare och föräldrar.
- Längre tid på alla prov. Muntliga prov eller möjlighet att få komplettera muntligt. Vid de nationella proven i åk 5 har X rätt att få text uppläst. Han har också rätt att få sitta i ett lugnt rum i avskildhet och få längre provtid. Möjlighet till redovisningar muntligt. Talsyntesstöd och stavningshjälpmedel vid skriftlig framställan.
- En första omgång med strukturerad enskild specialundervisning 30 minuter dagligen i intensivperiod om 6 veckor då fokus ligger på lästräning, fonologisk bearbetning och ortografisk lässtrategi för att öka läshastighet och läsförståelse. Material t ex: Dataprogrammet Studieknep Läs och stava från Softogram, Läsinlärning i sju steg (andra läseboken) av Maj J Örtendal från Liber förlag, Läsa mellan raderna från Serholt förlag.
Klasslärare och speciallärare ska tillsammans med föräldrar kontakta skoldatateket för lån av dator med kompensatoriska smarta verktyg. Skoldatateket tillhandahåller bärbar dator med programvaror under en låneperiod av tre veckor, samt utbildning av programmen för skola och hem. Efter prövotiden utvärderas arbetssättet och om det faller väl ut införskaffar skolan en personlig dator för eleven att använda i skolan och i hemmet för bland annat läxläsning.
Skolbiblioteket har tillsammans med skoldatateket talbokstillstånd och kan ladda ner talböcker i Daisy-format via TPB, www.tpb.se, till X. X kan lyssna på och även följa med i texten (om det är en fulltext-Daisy) på datorn. Om det finns behov kan en bärbar Daisy-spelare lånas på skoldatateket.
Ett åtgärdsprogram ska upprättas i samarbete mellan hem och skola. Det ska utvärderas och omarbetas med 4-6 veckors mellanrum för att följa Xs utveckling.
Andra test/bedömningar
En uppföljning med LOGOS för att mäta effekterna av lästräningen i maj 2010.